Kompletterande samråd Markeby-Överby
Här hittar du en sammanställning av frågor och svar rörande det kompletterande samrådet om delsträckan Markeby-Överby. Frågorna är i huvudsak hämtade från det digitala informationsmötet som genomfördes 7 mars 2022 samt kompletterande frågestund 11 april 2022.
Från digitalt samrådsmöte 7 mars 2022
Samråd
Vilken möjlighet att fastighetsägare att påverka sträckning med yttranden?
Yttrandena är en viktig del när svenska kraftnät planerar en ledningsdragning, men det resultatet är alltid en sammantagen bedömning där andra värden och intressen också beaktas, som bostadsmiljöer, byggbarhet, natur- och kultvärden, riksintressen och kostnadseffektivitet. Vi väljer den sträckning som sammantaget innebär minst intrång efter att dessa aspekter sammanvägts. Det innebär att vi kan välja en sträckning som visserligen kan ge en viss negativ påverkan på en plats, men som sammantaget är lämpligast jämfört med andra alternativ.
Hur kommer Svenska kraftnät att bemöta synpunkter?
Inkomna yttranden och synpunkter sammanställs i en samrådsredogörelse där Svenska kraftnät också bemöter dessa. För vanligt förekommande frågor sammanställer vi längre svar och hänvisar till detta. Vi svarar också på frågor som skickas in per mail direkt till frågeställaren.
Hur har berörda kommuner uttryckt sig gällande den föreslagna sträckningen i det kompletterande samrådet?
Vi vill börja med att klargöra att syftet med det kompletterande samrådet är just att inhämta synpunkter från berörda aktörer på det aktuella sträckningsförslaget, vilket alltså bland annat omfattar Upplands Bro, Järfälla och Upplands Väsby kommuner. Men vi har även haft dialoger med Upplands Bro och Järfälla kommun under framtagande av det här sträckningsförslaget.
För Upplands Bro kommun presenterades två alternativa ledningssträckningar i juni 2021. Det ena alternativet var en luftledning som sträckte sig från strax söder om Kungsängens övnings- och skjutfält, genom Kungsängens samhälle och genom Lillsjön-Örnässjöns naturreservat (Samrådsunderlaget kap 5.3, figur 33), det andra var det sträckningsförslag som det här samrådet gäller. Kommunen framförde på de möten som hölls att det först nämnda alternativet, luftledningsalternativet genom Kungsängens samhälle, var betydligt sämre än det andra alternativet sett ur kommunens synvinkel.
Vidare lämnade Svenska kraftnät i oktober 2021 in en ansökan om planbesked gällande den först nämnda luftledningssträckningen och fick kommunens beslut om ansökan i december 2021. I beslutet konstaterade kommunen att luftledningen genom Kungsängens samhälle är oacceptabel, då den skulle medföra en påtaglig skada både för tätorten och för kommande planläggning. Mot bakgrund av det beslutade kommunen att inte påbörja planläggning enligt den ansökan om planbesked som Svenska kraftnät lämnat in.
Med Järfälla kommun hade Svenska kraftnät ett informationsmöte om den nya utredningskorridoren den 16 december 2021. På mötet ställde kommunens representanter frågor kring varför ledningen planerades gå över grönområdet väster om bergtäkten och avfallsanläggningen. Man undrade varför det inte var möjligt att gå i befintlig ledningsgata eller längre norr ut närmare bergtäkten. Kommunen frågade också om vilka magnetfältvärden som skulle uppstå vid närliggande bostäder.
Mot bakgrund av att Upplands Väsby kommun i mycket liten utsträckning berörs av den nya utredningskorridoren har vi inte hållit något informationsmöte med kommunen under framtagandet av sträckningsförslaget utan vi kommer få kommunens synpunkter i deras samrådsyttrande.
Hur har kommunen i Upplands-Bro resonerat när de gett avslag till det första förslaget på ledningsdragningen, vill de skydda tätorten på bekostnad av landsbygden?
Kommunen formulerade sig så här i sitt beslut angående Svenska kraftnäts ansökan om planbesked: "Den ledningssträckning som Svenska kraftnät har angivit i ansökan om planbesked berör ett flertal områden där detaljplanering pågår. Det skulle också gå mitt igenom tätorten Kungsängen och igenom Lillsjön-Örnässjöns naturreservat. Sträckningen skulle medföra en påtaglig skada både för tätorten och för kommande planläggning".
Upplands Bros kommun har inte yttrat sig angående sträckningsförslag B, som går över Lejondalssjön. Förslaget var inte framtaget när Svenska kraftnät hade möten med kommunen i juni 2021 och inte heller när Svenska kraftnäts ansökan om planbesked skickades in till kommunen i september 2021. Upplands Bro kommuns synpunkter kommer att framgå av det remissvar som väntas inkomma inom ramen för det här samrådet.
Sträckningar
Hur argumenterar försvaret runt frågan om "påtaglig skada"?
I sitt yttrande framför Försvarsmakten att de bedömer ett uppförande av den planerade 400 kV luftledningen inom riksintresset Kungsängens övnings- och skjutfält inte är möjlig utan att det föreligger en överhängande risk att den tillkommande infrastrukturen medför påtaglig skada på värdet av riksintresset.
Denna bedömning gäller för hela det område som utgör riksintresset Kungsängens övnings- och skjutfält, oavsett ledningens lokalisering och utformning. De framför även att Försvarsmaktens bedömning omfattar aspekter som omfattas av sekretess enligt 15 kap. 2 § OSL och som därför inte kan redogöras för i detalj i myndighetens yttrande.
Varför tycker Försvaret nu att den nya ledningen strider mot riksintresset, när de godkänt dragningen av den befintliga ledningen?
De befintliga ledningarna fanns redan där när övningsfältet togs i bruk 1970.
Går det inte att ifrågasätta eller ompröva försvarets förbehåll gällande riksintresset?
Nej, vi har haft en dialog med försvaret där deras ståndpunkt varit tydligt. Eftersom försvaret verksamhet är ett riksintresse, vilket transmissionsnätet inte är, är deras intressen överordnade.
Varför har Försvarets intressen framkommit först nu och tvingat fram ett omtag av ledningsdragning, borde inte det varit uppenbara redan från början?
Från början motsatte sig inte försvaret dragningen i området, utan de klargjorde man senare och därför var ett omtag nödvändigt. Varför de inte tydliggjorde det tidigare kan man såklart ifrågasätta, men det är en fråga för försvaret.
Varför bygger man inte den nya ledningen i befintlig kraftledningsgata hela vägen?
Det finns flera anledningar till det. En viktig anledning till att inte följa den befintliga ledningsgatan hela vägen mellan Hamra och Överby är att den längs vissa sträckor ligger nära befintlig bebyggelse. Där vill projektet hitta andra lösningar för att inte påverka dessa bostäder.
En annan anledning är att Försvarsmakten har hävdat påtaglig skada på deras riksintresse Kungsängens övnings- och skjutfält om den nya ledningen skulle gå över området, där den befintliga ledningen går idag. Eftersom Försvarets verksamhet är ett riksintresse, vilket transmissionsnätet inte är, är deras intressen överordnade.
Var kan jag se hur sträckningen går?
Karta finns i samrådsunderlaget och mer detaljerade i bilaga 3. Finns tillgängligt i samrådsunderlaget med bilagor under sidan "Dokument och kartor"
Varför valdes den tidigare korridoren sydväst om Håtuna bort till förmån för en ny dragning?
Tidigare föreslagen sträckning sydväst om Håtuna gick igenom ett av Försvarsmaktens riksintressen övrigt och under det första samrådet hävdade Försvarsmakten påtaglig skada på detta riksintresse. Vi fick då ta fram ett nytt sträckningsförslag som undviker detta område.
Varför genar ni på diagonalen söder om Håtuna istället för att följa nuvarande ledningsgata och på så sätt minska påverkan på boende och miljö?
Att följa nuvarande ledningsgata skulle öka den negativa påverkan på boendemiljön i området då vi med det nya sträckningsförslaget kommer längre ifrån tätbebyggda områden.
Hur motiveras den nya dragningen och den försämring det kan innebära för vissa jämfört med den gamla dragningen?
Vi gör en samlad bedömning utifrån en bedömningsmetodik som redovisas i samrådsunderlaget i bilaga 2. Bedömningen görs från inkomna synpunkter och genomförda utredningar och vi väljer den sträckning som sammantaget innebär minst intrång efter att flera aspekter sammanvägts. Dessa är boendemiljö, natur- och kulturmiljö, framkomlighet, ekonomi, driftsäkerhet samt att det går att bygga rent tekniskt. Det innebär att vi kan välja en sträckning som visserligen kan ge en viss negativ påverkan på en plats, men som sammantaget är lämpligast jämfört med andra alternativ.
Med vilken hänsyn dras ledningen gällande påverkan på dräktiga hästar, där forskning visar på påverkan avseende elektromagnetisk strålning?
Det finns inte lika mycket forskning kring hur djur påverkas av magnetfält som det finns kring hur människor påverkas. Regelverket för allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält skyddar människor som vistas vid ledningarna, men indirekt också djur som vistas vid ledningen. Av de studier som utförts för kor, hästar, renar eller andra djur har inte gått att säkerställa någon betydande påverkan på exempelvis fysiologi, dräktighet eller beteende. Ibland har det framförts att djur undviker kraftledningar. Det skulle kunna bero på de ofarliga, men ibland obehagliga, gnisturladdningar (stötar) som orsakas av det elektriska fältet, alternativt de ljud som kan uppstå vid regn eller dimma.
Beaktar Svenska kraftnät att det troligen kommer att anläggas en bergtäkt vid Näshagen och att en avverkning av träd skulle medföra ökad påverkan för närboende från bergtäktens buller?
Vi har beaktat bergtäkten och deras planer på att expandera deras verksamhet när vi tagit fram gällande sträckningsförslag, men har inte studerat bergtäktens buller. Den frågan måste hanteras i miljöprövningen av bergtäktens verksamhet.
Hur mycket skog försvinner bakom husen i Norra Brunna?
Ledningens exakta läge är inte bestämt i samrådsskedet.
Är ni medvetna om att även Vattenfall också planerar att anlägga en ledning vid Norra brunn. Med två ledningar försvinner mycket skog som fungerar som bullerskydd från Livgardets verksamhet, vilket då skulle innebära höga ljudnivåer för närboende?
Vi är medvetna om Vattenfalls planer, vi har gemensamma arbetsmöten när vi informerar varandra om läget i de båda projekten och diskuterar samordningsmöjligheter.
Hur samordnar ni utbyggningen med Vattenfall, som ju också planerar att dra en ny ledning mellan Bro och Kungsängen. Finns det några planer på samarbete för att hålla nere kostnader?
Vi har gemensamma arbetsmöten när vi informerar varandra om läget i de båda projekten och diskuterar samordningsmöjligheter. Vi har bland annat samordnat samrådet för bägge projekten.
Har ni utrett att gå runt militärens område som alternativ för att undvika att påverka bostäder i Brunna?
Försvarsmaktens övnings- och skjutfält sträcker sig ända till vattenområdet i Sigtunafjärden och Skarven, så det finns ingen möjlighet att gå runt området.
Vid Lejondalssjön verkar alternativen vara att antingen dra ledningen genom naturreservat eller över sjön. Går det inte att hitta ett annat alternativ som går längre längs E18?
Det är inte en framkomlig väg att gå längre längs E18 genom Kungsängen pga. av flera aspekter så som teknik, påverkan på boendemiljö och naturvärden m.m.
Sträckningen går rakt över ett kulturhistoriskt område med höga värden, både i mark och som landskapsbild. Även naturreservatet Lejondal verkar berört. Hur väger man av intressen när skadorna som i det här fallet är i hög grad oåterkalleliga?
Vi gör en samlad bedömning utifrån en bedömningsmetodik som redovisas i samrådsunderlaget i bilaga 2. Bedömningen görs från inkomna synpunkter och genomförda utredningar och vi väljer den sträckning som sammantaget innebär minst intrång efter att flera aspekter sammanvägts. Dessa är boendemiljö, natur- och kulturmiljö, framkomlighet, ekonomi, driftsäkerhet samt att det går att bygga rent tekniskt. Det innebär att vi kan välja en sträckning som visserligen kan ge en viss negativ påverkan på en plats, men som sammantaget är lämpligast jämfört med andra alternativ.
Hur påverkas bostäderna vid Lejondalssjön som ligger i närheten av kraftledningen, där värdet för Naturreservatet och miljön är stor?
Vid bedömning av konsekvenser för bebyggelse och boendemiljön väger vi in påverkan från magnetfält och elsäkerhet och visuell påverkan. För bostäderna som ligger vid Lejonsjön är vår bedömning av påverkan från magnetfält och elsäkerhet blir obetydlig, medan den visuella påverkan av ledningen blir påtaglig. Lejondalsjöns naturreservat har ett högt värde och känslighet vad gäller visuell påverkan. Även konsekvenserna för rekreation och friluftsliv bedöms bli måttligt negativa på grund av att ledningen riskerar att försämra upplevelsevärdet i naturreservatet. När det gäller konsekvenserna för naturmiljön bedöms de som små till måttliga, under förutsättning att framtida stolpplacering kan ske med hänsyn till naturvärdesobjekt med höga värden inte påverkas.
Hur ser svenska kraftnät på sista delen av dragningen i Järfälla Kommun, är det aktuellt med markkabel?
Nej, det är inte aktuellt. Luftledning bedöms genomförbar och kommer att förordas.
Varför dras inte ledningen rakt den sista delen in mot station Överby, där det finns värdefull natur?
Den genomförda inventeringen har visat att det finns en hotad art i närområdet som enligt rättspraxis innebär att skyddsåtgärder måste vidtas för att undvika att ledningen förbjuds enligt artskyddsförordningen. Därför har vi tagit fram två sträckningsförslag som vi samråder om.
Utförs arkeologiska utgrävningar i kraftledningsgatan? Den passerar några riksintressanta fornlämningar?
Ja, arkeologiska undersökningar görs i flera steg där det är aktuella att dra ledningar. Hänsyn till riksintressanta fornlämningar vidtas, vilket kan göras på olika sätt.
Är man enbart berörd fastighetsägare om ens mark ligger inom utredningskorridoren?
Det går att beröras på olika sätt. Men rent principiellt så betraktar Svenska kraftnät i detta skede fastigheter inom utredningskorridoren som berörda sakägare. När en sträckning är bestämd så blir fastigheter som ledningen dras över som berörda. Information skickas dock ut till ett något bredare område.
Teknik och magnetfält
Hur förhåller sig Svenska kraftnät till referensvärden för magnetfält?
Svenska kraftnät hänsynstagande i magnetfältsfrågor görs i enlighet med ansvariga myndigheters rekommendationer. Vid nybyggnation ska ledningarna utformas för att inte överskrida det referensvärde som framgår i Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om exponering för allmänheten på 100 mikrotesla. Kring Svenska kraftnäts kraftledningar är magnetfälten långt under referensvärdet.
Läs mer om magnetfält: www.svk.se/magnetfalt
Hur påverkas djur som hästar och kor av magnetfält och vilken hänsyn tas till djurhållningen i området?
Det finns inte lika mycket forskning kring hur djur påverkas av magnetfält som det finns kring hur människor påverkas. Regelverket för allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält skyddar människor som vistas vid ledningarna, men indirekt också djur som vistas vid ledningen. Av de studier som utförts för kor, hästar, renar eller andra djur har inte gått att säkerställa någon betydande påverkan på exempelvis fysiologi, dräktighet eller beteende. Ibland har det framförts att djur undviker kraftledningar. Det skulle kunna bero på de ofarliga, men ibland obehagliga, gnisturladdningar (stötar) som orsakas av det elektriska fältet, alternativt de ljud som kan uppstå vid regn eller dimma.
Enligt en källa på Energiföretagen gräver man ner all kabel nu för tiden. Hur kommer det sig att de gör andra kalkyler än ni?
Det handlar om lägre spänningsnivåer, som är enklare att där de tekniska utmaningarna är mindre. På transmissionsnätets spänningsnivåer är det sällsynt med markkablar, även i utlandet.
Har ni och Vattenfall planer på att markförlägga samtliga ledningar förbi Brunna?
Svenska kraftnät ser det inte som aktuellt med ytterligare markkablifiering på delsträckor, då vi bedömer det som framkomligt med luftledning. Vad gäller Vattenfalls ledningar hänvisar vi till dem.
Hur tätbebyggt behöver det vara för att man skall anse att det är befogat med markkabel?
Det finns ingen sådan definition utan det avgörs från fall till fall var det är oframkomligt med luftledning och vart det kan vara motiverat att överväga markkabel.
Byggnation
Vilka vägar kommer att användas för transporter och vilken ersättning utgår för det?
Det är för tidigt att säga. Vilka vägar som vi avser använda och hur transporter till ledningsgatan ska ske kommer att bestämmas senare, när entreprenör är upphandlad och genomförandet planeras. Svenska kraftnät skriver vägavtal med ägare av vägar som berörs.
Hur tas material och maskiner in i området nära Lejondalssjön?
Det kommer att bestämmas närmare byggstarten när den entreprenör som utför byggnationen är upphandlad.
Hur lång tid tar byggnationen?
Ca 3 år
Vilket buller och transporter kommer byggnationen att medföra?
Vi har inte utrett omfattningen av buller och transporter vid byggnationen ännu. I miljökonsekvensbeskrivningen som kommer att tas fram när vi valt ett sträckningsalternativ för ledningen, kommer vi att belysa vilka hänsynsåtgärder som Svenska kraftnät kommer att vidta för att minska påverkan på berörda intressen. När det gäller hänsyn till boendemiljöer handlar det exempelvis om att bullrande arbete i närhet till bostadshus utförs så långt möjligt i enlighet med Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15). Det kan också handla om att planera arbetet under anläggningstiden så att påverkan för närboende i form av begränsad framkomlighet och dammbildning minimeras.
Ersättningar
Hur ersätts fastighetsägare för förluster i marknadsvärde?
En värderare kommer att bedöma vilken marknadsvärdeminskningen blir. Om det behövs görs en syn innan och en syn efter ledningen byggs. Svenska kraftnät ersätter därefter den bedömda marknadsvärdeminskningen plus 25%.
Läs mer om ersättningar: www.svk.se/ersattning
Ersätts bara fastighetsägare där stolpar placeras eller kan ersättning utgå för exempelvis visuell påverkan och förfulad utsikt?Värdeminskningen av en fastighet kan uppstå även om ingen mark tas i anspråk och ersättning kan då utgå om värdeminskningen överstiger 5 %. Det kallas miljöskada och kan bli aktuellt om exempelvis den visuella påverkan påverkar fastighetsvärdet negativt.
Läs mer om ersättningar: www.svk.se/ersattning
Bekostas Svenska kraftnäts nätutbyggnadsprojekt av skattepengar?
Nej, Svensk kraftnät är statligt affärsverk vilket innebär att vi finansierar vår verksamhet. Vilket sker genom bland annat, nätavgifter (tariffer) som producenter och regionsnätägare betalar för att överföra el på transmissionsnätet.