Klimatanpassning vid Svenska kraftnät
Vårt klimatanpassningsarbetet utgår sedan 2021 från förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassning. Förordningen reglerar allt arbete som rör klimatanpassning inför framtidens klimat, inklusive den långsiktiga beredskapen och motståndskraften mot klimatrisker kopplade till naturolyckor och extremväder
Enligt förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete ska en klimat- och sårbarhetsanalys (KSA) ske vart femte år. Baserat på denna analys tas en handlingsplan fram med specifika åtgärder som ska genomföras.
Varje år rapporterar Svenska kraftnät sitt arbete med KSA samt de planer och åtgärder som genomförs till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). En kopia av denna rapport skickas också till Klimat- och Näringslivsdepartementet vid Regeringskansliet, som Svenska kraftnät tillhör.
Vårt förordningsarbete handlar konkret om åtgärder för att skydda Svenska kraftnäts egendom och verksamhet mot klimathot. Det sker genom att vi anpassar oss till de konsekvenser som scenariot för klimatförändringar med beteckningen RCP 8,5 förutsäger.
Förordningen berör inte akuta insatser eller krishantering av akuta väderextremer och relaterade naturolyckor.
Klimat- och sårbarhetsanalys
Klimat- och sårbarhetsanalys (KSA) är en del av vårt systematiska beredskapsarbete inför ett klimat i förändring. Klimatförändringar medför en ökad hotbild för naturolyckor och omfattande samhällskris.
Arbetet med klimat- och sårbarhetsanalysen syftar till att långsiktigt stärka förmågan att förebygga och hantera olika slags allvarliga störningar som kan komma att orsakas av klimatförändringen.
Med utgångspunkt i förordning 2018:1428 ska vi analysera hur klimatförändringen kan komma att påverka Svenska kraftnäts verksamhet för att sedan anpassa verksamheten utifrån hotbilden, vilket benämns som klimatanpassning.
Klimatanpassningsarbetet sker på så vis utifrån resultatet av klimat- och sårbarhetsanalysen, vilken utgör ett underlag för de risk-reducerande och förmågehöjande klimatanpassningsåtgärderna som är en del av Svenska kraftnäts långsiktiga beredskapsarbete.
Läs Svenska kraftnäts klimat- och sårbarhetsanalys för år 2022. (.pdf) Öppnas i nytt fönster
Vad skiljer klimatanpassning från hållbarhet?
Det centrala syftet med hållbarhetsarbetet är att stoppa klimatförändringens intåg. För att åstadkomma det så används olika strategier för att i huvudsak minska den påverkan på klimatet som leder till negativa förändringarna i vår globala uppvärmning, så kallade mitigeringsstrategier för ett minskat klimatavtryck.
Klimatanpassning däremot syftar till att minska sårbarheten av klimatförändringens effekter vilket innebär att vi genomför riskreducerande åtgärder.
Klimatförändringen medför en ökad risk för fler förekommande extremhändelser och dramatiska svängningar i vädret än vad vi är vana vid. Det kan exempelvis handla om storm i kombination med höga snölaster och extrem isbildning eller plötsliga skyfall och översvämning. Det kan också gälla erosion, ras och skred och långa perioder av värmebölja i kombination med omfattande och spridd skogsbrand.
Ingångsläget för klimatanpassning är att vi antar att klimatförändringens intåg inte kommer att stoppas. Specifikt tar vi avstamp i framtidsscenario RCP 8,5 som beskriver klimatförändringen och den globala uppvärmningen från och med idag och 100 år framåt i tiden. I klimatanpassningsarbetet förhåller vi oss till RCP 8,5 som ett faktum och vi dimensionerar våra klimatanpassningsåtgärder därefter.
Den dimensionerande hotbilden för riskreducerande åtgärder inom klimatanpassning utgörs idag av RCP 8,5, vilket sätts utifrån vetenskapliga klimatmodeller som är baserade på beräkningar och antaganden om utvecklingen av den globala uppvärmningen.
I korthet skiljer sig hållbarhetsarbetet från klimatanpassning genom att i hållbarhetsarbetet utgör RCP 8,5 ett scenario som absolut inte får inträffa medan i klimatanpassningsarbetet ses det som dimensionerande.