Så påverkar olika kraftslag systemet
Vi har många olika kraftslag i det svenska elsystemet. Sol, vind, vatten, kärnkraft och värmekraft ger oss en mix som är viktig för att reglera balansen mellan produktion och förbrukning.
De vanligaste kraftslagen
Vattenkraft
Vattenkraft står för omkring 40 procent av Sveriges elproduktion och är en viktig förnybar energikälla. Eftersom vattenflöden kan regleras utifrån det aktuella elbehovet är vattenkraften planerbar. I Sverige finns över 1 700 vattenkraftverk, spridda över hela landet. Den storskaliga vattenkraften är främst koncentrerad till norra delen av landet, medan den småskaliga i huvudsak finns i söder. Vattenkraften bidrar med flera funktioner som är avgörande för ett drift- och leveranssäkert elsystem, såsom reglerkraft samt frekvens- och spänningsreglering.
Kärnkraft
Kärnkraften står för omkring en tredjedel av Sveriges elproduktion och baseras på uran som bränsle. Produktionen är planerbar och bidrar med stabiliserande egenskaper i elsystemet. Internationellt går utvecklingen mot små modulära reaktorer (SMR), som anses vara mer flexibla. Dessa kan placeras på fler platser och tillverkas i serier, till skillnad från konventionella kärnkraftverk.
Vindkraft
Vindkraft har använts för elproduktion under lång tid, men har byggts ut kraftigt de senaste åren. Den är en förnybar energikälla, men produktionen är väderberoende. Vindkraft kan etableras både på land och till havs.
Värmekraft
Värmekraft är produktion av el och värme där vatten värms upp till ånga som driver en turbin. Som bränsle används bland annat biobränslen, avfall och fossila bränslen. Av klimatskäl fasas fossila bränslen successivt ut till förmån för biobränslen, exempelvis restprodukter från skogsbruket. Många anläggningar har dock, av bland annat skattemässiga skäl, minskat eller upphört med elproduktionen och producerar i dag enbart värme.
Solkraft
Solenergi är en förnybar energikälla. Produktionen varierar dock över tid och är som högst under soliga dagar, främst under sommarhalvåret, och lägre under vinterperioden när efterfrågan på el ofta är större. Elproduktion från solenergi i storskaliga anläggningar har potential att öka. Intresset har vuxit i takt med teknikutvecklingen och sjunkande kostnader.
Väderberoende och planerbar elproduktion
Vi skiljer på planerbar elproduktion och väderberoende elproduktion. Sol- och vindkraft är förnybara energikälor men varierar med vädret, vilket gör elsystemet mer känsligt för störningar. Planerbar el, såsom vattenkraft, gasturbiner, kärnkraft och biokraft, ger stabilitet men är dyrare att producera.
För att elsystemet ska fungera måste elproduktionen alltid motsvara elanvändningen. Vattenkraft går snabbast att reglera, kärnkraft är byggd för en jämn produktion, och kraftvärme kan bidra beroende på värmebehovet.
Förändrade förutsättningar för balansering
Den ökande andelen storskalig produktion av väderberoende sol- och vindkraft leder till nya utmaningar för elsystemet. Eftersom det hela tiden måste vara balans mellan produktion och förbrukning av el för att systemet ska fungera, behöver den väderberoende elproduktionen kombineras med planerbar produktion, flexibilitet, olika slags reserver och möjligheter att lagra el på ett smart sätt.
Störningar i balansen påverkar leveransen av el och riskerar att skada eller slå ut teknisk utrustning. Samtidigt är den förnybara sol- och vindkraften en viktig pusselbit i energiomställningen.