Byggindustrin om Anneberg-Skanstull

Efter drygt tre år har tunnelborrmaskinen Elektra tagit sig från Anneberg i Danderyd till Naturhistoriska riksmuseet. TBM-experten Tobias Andersson berättar hur projektet har hanterat de svåraste passagerna och spanar kring framtiden för borrade tunnlar i framtiden.

I februari 2020 påbörjade Svenska kraftnät tunnelborrningen i projektet Anneberg-Skanstull, en ny elförbindelse under centrala Stockholm som står för en stor del av kakan av de 2 400 megawatt som ska tillföras elkapaciteten i huvudstaden.

- Anneberg-Skanstull blir ryggraden i en större helhet där ett femtiotal projekt som Svenska kraftnät driver i Stockholm ingår, berättar Ingegerd Bills, kommunikationsansvarig för Anneberg-Skanstull på Svenska kraftnät.

Utöver ett haveri tidigt i projektet, där reservdelar behövde beställas från Tyskland, har tunnelborrmaskinen, som bär namnet Elektra, kunnat ta sig genom berget utan större hinder. I dagsläget har man hunnit cirka 5 700 meter, strax under de södra delarna Naturhistoriska riksmuseet som ligger i söder om Ekhagen intill Stockholms universitet. Tunnelborrningen är betydligt tystare än sprängning, men ljudrestriktioner i projektets miljödom hindrar ändå från att driva tunnel efter klockan tio på kvällen i närheten av bostäder. Men när borrningen närmat sig Naturhistoriska har arbetstiderna kunnat läggas om till kväll och natt där det inte finns bostäder.

- Borrning ger en låg bullernivå, men däremot blir märks stomljud när vi närmar oss med tunnelborrmaskinen. Eftersom Naturhistoriska är en stor byggnad, huvudsakligen i natursten, som är berggrundlagd blir det som en resonanslåda. Med hänsyn till verksamheten har vi lagt om arbetstiderna till 17–08 alla dagar i veckan, säger Ingegerd Bills.

I projektet stålsatte man sig för den utmanande passagen under Stocksundet vattnet som delar kommunerna Danderyd och Solna. Undersökningar visade att det var sämre bergkvalitet där, vilket i kombination med att tunneln skulle gå under öppet vatten innebar en förhöjd risk för inläckage. Tobias Andersson, TBM-expert och konsult i projektet, berättar att alla inblandade förberedde och övade sig inför passagen.

– Om berget behöver stärkas upp utöver den vanliga förstärkningen med bultar och sprutbetong installerar man cirkulära stålbalkar. Detta moment övade vi på. Alla i projektet visste vilken beredskap som krävdes och vi satte ihop ett team med geologer och bergteknikexperter för att hålla koll på berget, säger Tobias Andersson.

I slutändan gick passagen ändå smärtfritt.

– När man tittar tillbaka undrar man varför vi var oroliga, men att det gick så bra har ju också att göra med att vi är ett team med duktiga och väl förberedda projektörer, entreprenörer och experter som vet precis vad som ska göras, säger Tobias Andersson.

Det har funnits områden där det har krävts en del injektering, något som kräver lite mer finlir vid tunnelborrning.

– Eftersom borrmaskinen står som en stor kloss längst fram är du mindre flexibel. Det gäller att ha en bra design som gör det möjligt att komma åt för injekteringsborrning, säger Tobias Andersson.

I rätt typ av projekt finns det många fördelar med TBM. Påverkan på det omkringliggande berget blir mindre, vilket minskar risken för inläckage längre fram och även behovet av bergförstärkning. Just underhållskostnaden för en tunnel är lätt att glömma bort i utförandefasen.

– Eftersom själva inköpet av tunnelborrmaskinen innebär en kostnad på 100 till 200 miljoner kronor är det svårt att motivera i kortare tunnlar. Men är det en längre tunnel bör man ta med sig att underhållskostnaden längre fram blir betydligt mindre, säger Tobias Andersson.

För tillfället är Elektra den enda tunnelborrmaskinen som jobbar i Sverige. I resten av världen ser det annorlunda ut, med stora projekt i USA, Kina och Australien. På kontinenten i Europa har det varit vanligt förekommande sedan länge och TBM används till exempel i utbyggnaden av Paris tunnelbana och Storbritanniens nya höghastighetsjärnväg HS2.

– Men vi ser också att det har blivit mer attraktivt i Skandinavien. Sedan 2015 har man i Norge kommit igång och borrat tunnel för såväl järnväg som vattenledningar, säger Tobias Andersson.

Men även på hemmaplan börjar man titta på möjligheten att använda TBM. Det blir i så fall en stor förändring i Alfred Nobels Sverige som före Anneberg-Skanstull inte har borrat tunnel sedan Hallandsås.

– Det är en teknologi som vi inte har använt oss av så mycket i Sverige. Det behövs erfarenhet för att det ska byggas upp en acceptans för metoden, säger Tobias Andersson.

– Det är ett internationellt projekt på många sätt, men vi ser till att ha svensk personal i byggledningen för att säkerställa att erfarenheten finns kvar i landet. Det är många yngre som är intresserade av att jobba med TBM, säger Tobias Andersson.