Status för luftledningssträckan

Inledningsvis, vem är du och vilken är din roll som huvudprojektledaren för luftledningssträckan i SydVästlänken?

Jag har det övergripande byggansvaret för luftledningarna i SydVästlänken. Från längst uppe vid Hallsberg-Östansjö och vidare ner till Barkeryd samt sträckan mellan Nässjö och Värnamo. Till min hjälp har jag tre projektledare, projektassistenter och teknisk assistans från Svenska kraftnäts avdelning för transmissionsteknik (NT).

Min roll är att hantera de övergripande frågorna och ansvara för att hålla ihop alla delarna. Det är ett väldigt intressant jobb både för de tekniska utmaningarna och för att jag får träffa så många intressanta människor. 

Thomas, vilka papper ligger överst på ditt skrivbord just nu? 

Senaste tiden har det varit mycket med kreosot. Hur vi använder kreosot, var vi använder det och var vi inte gör det. Det har också varit en hel del tekniska spörsmål som ska sammanlänkas mellan de olika byggsträckorna. När man upptäcker ett smart sätt att lösa ett problem måste den lösningen föras över till de andra byggsträckorna.

Vi jobbar även mycket med att hela tiden förbättra vårt projekteringsunderlag inför framtida ledningsbyggen. Vi utvärderar vad vi missat i projekteringen och vad vi kunnat göra bättre. Det handlar om att förbättra konstruktionshandlingar, anbudsförfrågan, tekniska riktlinjer, administrativa föreskrifter, kontrakt och andra handlingar. Vi arbetar med olika entreprenörer som tolkar saker på olika sätt. I SydVästlänken arbetar vi med SPL Powerlines från Österrike, Sitri från Italien samt Skanska och Eltel från Sverige. Det kan lätt bli lite kulturkrockar här och var. Därför är det viktigt att vi är tydliga med vad vi har för förväntningar och att det inte finns några tvivelaktigheter eller otydligheter i våra handlingar.

Apropå kreosot, som ju varit omtalat i media. Varför fortsätter Svenska kraftnät att använda kreosotimpregnerade träsplipers i vissa fundament när det förbjudits av flera kommuner? 

Vi använder en tillåten, beprövad och hållbar metod. Kreosot är ett giftigt ämne som används för att motverka rötangrepp i trä och vi har förståelse för den oro som markägare kan känna för ämnet. Skälen till varför vi ändå förordar metoden är för att den uppfyller våra höga krav på hållbarhet och för att det är det minst dåliga alternativet ur miljösynpunkt. Studier visar även att kreosot bara sprider sig några decimetrar i marken från det impregnerade virket.

Bygget av SydVästlänkens norra del startade i somras. Vad händer det för spännande saker i byggskedet just nu?

Prioritet ett i dagsläget är att bli helt färdiga med den sju kilometer långa sträckan mellan Hallsberg och Östansjö. Den byggnationen startade tidigare och är i stort sett färdigbyggd. Nu återstår bara finjusteringar för att ledningssträckan ska kunna tas i drift i höst.

Arbetet på övriga sträckor rullar på och vi håller till största delen fortfarande på med grundläggningsarbeten. På Östgötaslätten finns det bevattningsanläggningar, täckdiken och mycket annat som inte varit så väl dokumenterat från början. Vissa markägare har väldigt bra dokumentation över sina ägor medan andra har mindre bra dokumentation. Därför måste vi nu flytta lite dräneringsledningar och göra andra justeringar.

Från Bona (norr om Motala) och ner till Skänninge har entreprenörerna precis kommit igång med materialleveranser och fundamentsarbetet.

Finns det några speciella svårigheter eller utmaningar med arbetet?

Byggfasen innehåller flest överraskningar. Ibland stämmer inte markundersökningarna vi gjort innan byggnationen och då måste vi göra justeringar, som att till exempel byta fundamentstyper. När väl fundamenten är på plats och vi ska montera stolpar och dra linorna, då är det inte mycket som kan gå fel.

På Östgötaslätten har vi stora pålfundament som ska pålas djupt och som kräver stora betongkonstruktioner, vilket tar tid. Det är också en utmaning att komma ut och arbeta på åkermarken utan att åstadkomma tryckskador. Sedan ska vi även in på ett Natura 2000-område vid Bösemålen, norr om Tranås, där det finns omfattade restriktioner. Tillsammans med länsstyrelsen har vi tagit fram en helt särskild arbetsberedning för hur vi ska komma fram, var vi får vara och så vidare.

Sedan är det alltid en utmaning att komma överens med alla markägare och få komma in på den mark vi behöver tillgång till. Man måste ha förståelse för markägarnas situation, som tvingas hantera markintrång och elledningar i närområdet. Vi är ju trots allt gäster på deras mark och då är det viktigt att visa hänsyn och respekt.

Hela SydVästlänken planeras att tas i drift i början av 2015. Håller ditt projekt luftledningar tidplanen? 

Ja det håller! I dagsläget ser vi ingenting som tyder på att drifttagningen av SydVästlänken ska bli försenad på grund av luftledningarna. Det är lite av en hederssak att se till att ens eget ansvarsområde inte försenar projektet. De andra projektledarna får se till att klara sina bitar, det litar jag på att det gör.

Avslutningsvis, hur får jag som markägare information om vad som händer på arbetsplatsen i området där jag bor?

Jag föreslår att du i första hand vänder dig till Svenska kraftnäts kontaktpersoner för markägare. Vi försöker ha en dialog med markägare och alltid avisera innan vi kommer in på deras marker. Som nu, i samband med älgjakten som snart börjar kommer entreprenörer att skicka ut information om vilka fastigheter och områden det kommer bedrivas markarbeten på. Det gäller åtminstone den viktigaste första veckan av älgjakten. 

Markägarnas kontaktpersoner:

Hallsberg-Bona: Anders Svensson Tel. 070-588 00 73 Bona-Skänninge: Johan Johansson Tel. 010-473 00 51 Skänninge-Tranås: Peppe Eriksson Tel. 070-370 47 00 Tranås-Barkeryd: Mats Hannevad Tel. 073-035 44 55

Har du några frågor? Välkommen att kontakta oss på SydVastlanken@svk.se

Mer: Intervju med huvudprojektledaren för kabelsträckan.