Så kommer markkabeln på plats

Vad är det första man gör innan skopan sätts i marken?

—Vi sätter ut sträckningen, alltså markerer med stakkäppar var vi ska gräva, vi bygger också tillfartsvägar och arbetsvägar, sedan fortsätter arbetet med att ta bort träd och buskar som inte kan vara kvar i arbetsområdet. Därefter kan schaktarbetet starta.

Hur ser en kabeln för Hansa PowerBridge ut egentligen?

— Rund, svart, väger ungefär 13 kg per meter och är omkring 12 centimeter i diameter, den är till det yttre inte helt olikt ett större plaströr men där slutar likheterna. Markkablar som Svenska kraftnät installerar levereras normalt på stora ståltrummor, ungefär 4 meter i diameter, som kommer med lastbil från tillverkaren. Högspänningskablar är i dag till största del plastisolerade. Det betyder att ledaren som strömmen går i omsluts av ett isolerande skikt av polyeten, som bearbetats och behandlats för att få önskade elektriska egenskaper.

Hur djupt och brett behöver man gräva?

— Är det bra markförhållanden kan det räcka med ungefär en meter brett i botten och 2–3 meter brett i markhöjd. För att kablarna ska skyddas från yttre påverkan täcks de normalt av 1,2 meter massor. Utöver lagkravet på kabelskydd direkt över kablarna placerar vi även färgade markeringsnät och markeringsband en bit upp i schaktet, det ökar möjligheterna att kablarna upptäcks tidigt vid grävning.

 
Och hur brett blir området där arbetet med att lägga ner kabeln pågår?

— I arbetsområdet ska en hel del få plats under byggtiden; kabeldiket, uppläggningsytor för schaktmassor, arbetsvägar utmed kabelsträckningen, uppställningsplatser för maskiner, byggbodar, kabeltrummor med mera. Vår erfarenhet är att 15 till 20 meter behövs. Vid trånga passager kan arbetsområdet ibland göras smalare, vi strävar dock alltid efter att hålla ner bredden på arbetsområdet.

Hur stor inverkan innebär arbetet?

— Vissa åtgärder blir såklart tydligare än andra som i till exempel skogsmark, där avverkas generellt alla träd inom arbetsområdet och större stubbar bryts upp, liksom att andra stora hinder tas bort. För transporter över mindre bäckar och dräneringsdiken kan dessa tillfälligt behöva fyllas igen. Då används dock dräneringsrör eller liknande för att inte stoppa vattenflödet. På mjuka och sanka markpartier kan ytterligare åtgärder behövas för att inte maskiner och fordon ska sjunka ner, det handlar till exempel om stockmattor, makadam och körplåtar. (Se bilder längre ner)

Kommer det att behöva sprängas?

— Att helt utesluta sprängning är att spänna bågen för hårt tror jag, men vår preliminära bedömning är att det är ganska lite berg i utredningskorridorerna. På de platser där vi stöter på berg eller större stenblock kommer vi behöva spränga för att nå rätt förläggningsdjup för kablarna.

Hur kommer ledningsgatan att se ut när allt är klart och det har gått en tid?

— Åkermark, ängar, vägområden och liknande framstår normalt som närmast opåverkade efter en tid. Det är egentligen bara skogsmark som inte återtar sitt tidigare utseende eftersom vi inte tillåter att större träd växer upp över kablarna, här etablerar sig dock mindre träd och buskar i stället. Det finns inget egenvärde att ha ett trädfritt område över kablarna som är bredare än nödvändigt eftersom det ökar våra underhållskostnader för de kommande cirka 40 åren då kablarna är i drift.

Kommer marken ovanför kabeln att kunna användas?

— Eftersom vi kommer ansöka om ledningsrätt för kablarna kommer detta begränsa vissa former av  markanvändning efter installationen. Åkermark kan normalt sett fortsätta brukas som vanligt däremot kan skogsbruk inte bedrivas över kablarna. Grävning eller liknande åtgärder inom ledningsrättsområdet måste godkännas av Svenska kraftnät. Det kan låta som hårda regler men vi måste vara säkra på att kablarna fungerar felfritt under hela drifttiden, fram till ungefär 2066.

SAMMA OMRÅDE UNDER OCH EFTER KABELFÖRLÄGGNING

Bilderna är tagna från kabelförläggning när
elförbindelsen NordBalt byggdes.
Foto: Svenska kraftnät.