Totalförsvar
Totalförsvarsplaneringen har återupptagits i Sverige med anledning av det förändrade säkerhetspolitiska läget i vår omvärld. Totalförsvaret inkluderar både militärt och civilt försvar.
Med civilt försvar menas den verksamhet som statliga myndigheter, kommuner och regioner samt enskilda företag, föreningar med flera vidtar i fredstid för att göra det möjligt för samhället att hantera situationer då beredskapen höjs.
Målet för det civila försvaret ska vara att ha förmåga att
- värna civilbefolkningen
- säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna
- upprätthålla en nödvändig försörjning
- bidra till det militära försvarets förmåga vid väpnat angrepp eller krig i vår omvärld
- upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar och bidra till att stärka försvarsviljan
- bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred
- med tillgängliga resurser bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.
Särskilt ansvar inför och under höjd beredskap
Svenska kraftnät har enligt 4 § förordning (2007:1119) med instruktion för Affärsverket Svenska kraftnät ansvar för att i krig eller när regeringen annars bestämmer i uppgift att i samverkan med övriga totalförsvarsmyndigheter tillgodose samhällets behov av elkraft genom att planera, leda och samordna elförsörjningens resurser.
I händelse av höjd beredskap och krig ska Svenska kraftnät också arbeta för att stödja Försvarsmakten.
Svenska kraftnät är utpekad som elberedskapsmyndighet.
Tillsammans med andra myndigheter har Svenska kraftnät ett särskilt ansvar inför och vid höjd beredskap enligt förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap och förordningen (2015:1053) om totalförsvar.
Enligt dessa ska myndigheten beakta totalförsvarets krav och planera för att fortsätta sin verksamhet i händelse av höjd beredskap så långt det är möjligt med hänsyn till tillgången på personal och förhållandena i övrigt.
Förordning (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap (Sveriges riksdags webbplats)
Beredskapssektorer
Sedan den 1 oktober 2022 gäller en ny struktur för arbetet med krisberedskap och civilt försvar i Sverige. Ett 60-tal myndigheter är utpekade som beredskapsmyndigheter och har ansvar och skyldigheter enligt förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap. Beredskapsmyndigheterna är indelade i beredskapssektorer och civilområden.
Svenska kraftnät är en beredskapsmyndighet och tillhör två beredskapssektorer, sektorn ”Energiförsörjning” vars arbete samordnas av Energimyndigheten samt sektorn ”Elektroniska kommunikationer och post” som samordnas av Post- och Telestyrelsen (PTS).
Hot- och riskbild för sektor energiförsörjning
Beredskapsmyndigheterna inom sektor energiförsörjning ska kontinuerligt analysera hot, sårbarheter och risker inom sitt ansvarsområde. Tillsammans har myndigheterna tagit fram en sammanställning om den gemensamma hot- och riskbilden inom sektorn. Den är tänkt att vara ett stöd för aktörer för att identifiera nödvändiga beredskapsstärkande åtgärder.
Hot- och riskbild sektor energiförsörjning (2024) hos Energimyndigheten (.pdf) Öppnas i nytt fönster
Inriktningsdokument för sektor energiförsörjning
Beredskapsmyndigheterna inom sektor energiförsörjning planerar sina verksamheter tillsammans och stödjer andra aktörer i deras arbete med förmågehöjande åtgärder för att stå emot störningar i fredstid och i höjd beredskap. Det gemensamma arbetet ska generera en stärkt civil beredskap inom sektorn energiförsörjning.
Myndigheterna har tagit fram ett gemensamt inriktningsdokument. Det syftar till att skapa förutsättningar för att på ett strukturerat sätt förebygga, motstå och hantera störningar och avbrott i energiförsörjningen.
Inriktningsdokument beredskapssektorn energiförsörjning (.pdf) Öppnas i nytt fönster