Så arbetar vi med jordning och vid jordfel
Det svenska transmissionsnätet ska vara säkert att vistas vid för människor och djur. Därför är hela anläggningen jordad. Här kan du läsa mer om vad jordning är och om hur jordfel snabbt åtgärdas.
Frågeställningar om jordning har blivit allt viktigare. Svenska kraftnät ska förnya och uppgradera ledningar som har 70-80 år på nacken. Under decennierna som gått sedan kraftledningsgatorna skapades har samhällen växt och bebyggelse krupit närmare, vilket betyder att förutsättningarna i närområdet har förändrats. Samtidigt ska Svenska kraftnät bygga många mil nya ledningar de närmaste åren. Överallt där det byggs och förnyas ska anläggningen vara jordad.
Den tekniska definitionen på jordning är en elektrisk ledande förbindelse mellan anläggningsdelen och omgivande mark.
Jordfel är strömgenomgång på fel ställen
Vid ett jordfel uppstår det en ljusbåge mellan den strömförande faslinan (kraftledningen) och ett jordat föremål, exempelvis kraftledningsstolpen. Det innebär att mycket hög ström leds från platsen där felet inträffade tillbaka till angränsande stationer (ställverk), både genom ledningens jordningssystem och genom marken. Detta kan leda till farliga spänningsskillnader mellan olika objekt i omgivningen – det som på fackspråk kallas för farliga potentialer.
Om jordning beskrivs som ett sätt att styra strömmen till en väg där den inte gör någon skada, så kan ett jordfel leda till en situation där strömmen ändå kommer på villovägar. Jordfel leder till driftstörningar, och om jordningen inte är korrekt så kan det få allvarliga konsekvenser.
Genom att jorda anläggningen minimeras risken för att kraftledningsstolpar och marken runt stolparna blir farliga vid ett jordfel. En korrekt anläggning leder också till att tiden för ett jordfel kortas ner.
Blixtnedslag kan orsaka jordfel
Många tror att den vanligaste orsaken till driftstörningar i elnätet är en nedfallen ledning. Så är det inte, i alla fall inte i transmissionsnätet. Här är ledningarna brottsäkra och stolparna höga. Det händer nästan aldrig att en faslina faller ner i backen på grund av en storm. Den typen av risker är högre för ledningar på lägre spänningsnivåer.
Kraftledningsstolpar och kraftledningar må vara byggda för att klara stormar – åskväder går det däremot inte helt att försäkra sig emot. Blixtnedslag är därför den vanligaste orsaken till jordfel. Men inte ens det är särskilt vanligt. Bara runt en promille av alla kraftledningsstolpar i transmissionsnätet drabbas av jordfel årligen.
Den så kallade topplinan, som sitter högst upp ovanför de strömförande faslinorna, fungerar som ett åskskydd och är tillsammans med den jordledare som går ner i marken en del av jordningssystemet. Den skyddar mot de flesta blixtnedslagen. Men ibland räcker inte det. Stolpen där felet uppstod kan ha det som på fackspråk kallas dåligt jordtag. I klartext betyder det att stolpen står på mark med sämre jordningsegenskaper, som exempelvis på en bergsknalle. Det som då kan hända är att spänningsskillnaden blir så stor att en ljusbåge bildas mellan stolpen och faslinan. Alltså ett jordfel.
Åtgärd så snabb att det inte märks
Det här förklarar varför det är farligt, och därför direkt olämpligt, att vistas nära kraftledningar när det åskar. Men jordfelet är oftast åtgärdat på bara någon bråkdel av en sekund. Reläskydden i närmaste station känner av felet och skickar en signal till en så kallad brytare. Den bryter strömmen på ledningen som precis drabbats av blixtnedslaget. Hela förloppet från det att jordfelet uppstått till strömmen slås av på ledningen där felet inträffade går på bara runt 0,2 sekunder. Enligt föreskriften från Elsäkerhetsverket får vi inte ha ett jordfel längre än en halv sekund.
Efter en knapp sekund har ljusbågen neutraliserats, och strömmen i ledningen slås på igen automatiskt. Ingen i det omgivande samhället märker av att strömmen varit borta. Transmissionsnätet är byggt med marginaler, det klarar enstaka fel.
Andra orsaker till jordfel
Blixtnedslag är den vanligaste orsaken till jordfel i transmissionsnätet. Men det kan också uppstå jordfel om isoleringen hos kedjan av isolatorer som faslinan hänger i har blivit försvagad. Det kan den bli av olika anledningar: fågelspillning, nedsmutsning eller snö och is är några exempel. En tredje anledning till jordfel är om någonting, exempelvis en skogsmaskin, kommer för nära ledningen.
Kontrolleras och riskbedöms före driftsättning
Om jordningen inte är rätt utförd kan det bli farligt. Faran avtar med avståndet till ledningen. För att säkerställa att kraftledningen är tillräckligt säker måste varje ny eller förändrad anläggning inom transmissionsnätet genomgå en kontroll och riskbedömning innan den kan driftsättas. Det sker genom att man simulerar jordfel och mäter om det finns risker som måste åtgärdas. Skulle så vara fallet så finns det tekniska åtgärder att ta till för att förbättra läget.
Att tänka på
En skadad luftledning med en nedfallen lina, en avgrävd markkabel eller en skadad jordlina kan vara farlig. Det gäller även marken och omgivningen runtomkring den skadade ledningen. Om du upptäcker en skadad ledning eller jordlina så håll avstånd. Kontakta 112 vid akut situation eller uppenbar fara, eller registrator@svk.se om situationen är mindre akut.
Det är viktigt att alltid vara varsam när det kommer till el. Här är två saker som alla människor bör känna till och komma ihåg.
- Undvik all direkt beröring av stolpar, staglinor, jordlinor och andra föremål som tillhör kraftledningsstolpar. Undvik också föremål som har kommit i kontakt med kraftledningen, till exempel genom nedfallna träd. Detta gäller för alla kraftledningar oavsett tid eller plats.
- Undvik att vistas nära kraftledningar när det åskar.