Klimatförändring
Förändringar i klimatet och andra omvärldsfaktorer har betydelse för dammar och dammsäkerhet. Antalet dammanläggningar som kan påverkas är potentiellt stort och tidsperspektivet för anpassningsåtgärder långt.
Kunskapen om klimat och förändringar av detsamma har under de senaste årtiondena utvecklats avsevärt. Samhällets utsläpp av växthusgaser har redan påverkat klimatet och ytterligare förändringar är att vänta inom den tekniska livslängden för dammanläggningar.
Sedan lång tid är den etablerade bilden att klimatet i Sverige förändras mot varmare och mer nederbördsrikt, även om det finns skillnader mellan olika regioner och säsonger. Vattencykeln är nära kopplad till meteorologiska förhållanden men flertalet frågeställningar rörande dammanläggningar kräver en hydrologisk ansats. Det gäller exempelvis trender, dynamik och extremer för is, snö och vattenföring. I ett framtida klimat kan det inte uteslutas att hydrologiska extremer ändrar karaktär eller att ogynnsamma förhållanden kan sammanfalla på ett sätt som inte förekommer idag.
Effekter av ett förändrat klimat är relevant ur ett dammsäkerhetsperspektiv, med avbördningskapacitet och avbördningssäkerhet i särskilt fokus. Även förändringar i driftsmönster och omvärldsfaktorer, som beror av klimatförändringar eller utvecklingen av energisystemet, kan innebära förändrade säkerhetsmarginaler ur ett dammsäkerhetsperspektiv.
Temperatur
- Temperaturökningen i Sverige är ungefär dubbelt så stor som medelvärdet för jorden. Jämfört med perioden 1961–1990 var perioden 1991–2020 ungefär 1 grad varmare.
- Temperaturökningen är större än medelvärdet i landets norra delar och vintertid.
Nederbörd
- Nederbörden ökar över hela landet. Jämfört med perioden 1961–1990 var perioden 1991–2020 ungefär 8 % mer nederbördsrik.
- Uppvärmningen lett till en kortare säsong med snö på marken med undantag för Norra Norrland. Snötäcket väntas i medeltal minska, med reservation för områden i eller nära fjällkedjan.
- Extrem nederbörd väntas öka över hela landet och ökningen bedöms något högre för nederbörd med varaktighet kortare än ett dygn jämfört med varaktigheten ett dygn.
Vattenföring
- Medelvattenföring ökade i Sverige inom perioden 1991-2020 jämfört med perioden 1961-1990 enligt observationer. Ökningen var störst i norra Sverige.
- Höga flöden i naturliga vattendrag visar inte någon nationell trend i storlek eller frekvens i observationsdata.
- Säsongsvisa förändringar i flöden stöds av observationsdata. Flödestoppar under vintern, det vill säga flödestoppar med ursprung i regn, är något högre. Flödestoppar med ursprung i snösmältning inträffar en aning tidigare.
Svenska kraftnät har 2022-2023 gjort en mer djupgående sammanställning av aktuell kunskap rörande klimatförändringar med betydelse för dammar och dammsäkerhet, se delrapportering av uppdraget Regionala klimatförändringar (.pdf) Öppnas i nytt fönster.
2022 gav regeringen Svenska kraftnät i uppdrag att i samverkan med SMHI, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), vattenkraftbranschen och andra relevanta aktörer analysera klimatförändringarnas påverkan på dammsäkerheten. Liksom 2008 etablerades en samverkanskommitté för att analysera och värdera påverkan av klimatförändringar på dammar och dammsäkerhet.
I uppdraget ingick följande.
- Sammanställa aktuell kunskap rörande klimatförändringars påverkan på dammsäkerhet.
- Analysera hur förändringar i tillrinningsförhållanden och drift av vattenkraftsystem kan påverka dimensionerande flöde samt risken för höga flöden.
- Kartlägga sårbarheten hos dammar i dammsäkerhetsklass A, B och C, med avseende på höga flöden och klimatförändringar.
- Utreda och beskriva hur den nationella strategin för klimatanpassning och dess principer bör tillämpas inom dammsäkerhetsområdet samt föreslå åtgärder, om behov av sådana identifieras.
Uppdraget slutredovisades till Regeringskansliet i december 2023: Klimatförändringars påverkan på dammsäkerhet. Avrapportering av uppdrag I2022/00621 att kartlägga och analysera klimatförändringarnas påverkan på dammsäkerheten (.pdf) Öppnas i nytt fönster
En delrapportering av punkt 1 genomfördes våren 2023. Rapporten redovisar nuvarande kunskapsläge i fråga om observerade och framtida klimatförändringar med betydelse för dammar och dammsäkerhet utifrån allmänt tillgängliga underlag.
I arbetet ingick även att analysera effekter på dammsäkerheten med hänsyn till pågående förändringar av energisystemet och vattenkraftens roll i det. Två delrapporter upprättades av Energiföretagen:
Dammsäkerhet i framtiden vattenkraftsystem (energiforetagen.se) (.pdf) Öppnas i nytt fönster.
I anslutning till kommitténs arbete genomfördes ett Energiforskprojekt med syfte att sammanställa och tillgängliggöra aktuell kunskap om klimatrelaterade effekter med relevans för dammsäkerhet.
Projektet innefattade en litteraturgenomgång av metodik för analys av och anpassning till klimatförändringar, och identifiering av sådana förändringar som kan påverka dammsäkerheten. Med användning av resultaten utfördes en inledande analys av klimatförändringar som kan leda till risker för dammsäkerheten, och ett sjuttiotal effektkedjor identifierades.
Resultaten visar att det i första hand är redan kända risker som kan komma att förvärras av klimatförändringar.
I anslutning till kommitténs arbete tog gruvindustrin fram en kunskapssammanställning om dammsäkerhet för gruvdammsanläggningar i klimat i förändring. Rapporten ger en översiktlig beskrivning av hur drift, vattenhantering och efterbehandling fungerar vid en gruvdammsanläggning.
Den redogör för de parametrar som i störst utsträckning kan komma att påverkas av klimatförändringar, med fokus på förändringar i extrema flöden.
Rapporten finns på Svemins webbplats: Gruvdammanläggningar och klimatförändringar – En utblick gällande påverkan på dammsäkerheten under drift och efterbehandling. (.pdf) Öppnas i nytt fönster
Sedan riktlinjerna för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar ursprungligen publicerades i Flödeskommitténs slutrapport 1990 har frågan om hur ett framtida förändrat klimat kan komma att påverka extrema flöden blivit alltmer uppmärksammad. Ett flertal studier av tänkbara förändringar av de extrema flödena i Sverige genomfördes redan i början av 2000-talet. Sedan 2007 innehåller riktlinjerna övergripande rekommendationer om deras tillämpning med hänsyn till förändringar i framtida klimat.
I Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande (SOU 2007:60) lämnades flera förslag som gavs till Svenska kraftnät i regleringsbrev 2008 att utreda enskilt eller i samverkan med SMHI, kraft- och gruvindustrin. Det föranledde att Kommittén för dimensionerande flöden för dammar i ett klimatförändringsperspektiv bildades 2008 genom en överenskommelse mellan Svenska kraftnät, Svensk Energi, SveMin och SMHI. Kommittén analyserade och värderade klimatfrågans betydelse för dammsäkerheten, och lämnade sin slutrapport 2011.
Klimatkommitténs arbete utfördes i nära samverkan med ett Elforskprojekt för utveckling och testning av metodik för att utnyttja klimatscenarier i dimensioneringsberäkningar. I ett fortsättningsprojekt jämfördes resultat baserade på äldre klimatscenarier med nyare RCP-scenarier. Resultaten visar att den metodik som gemensamt utvecklats av kraftindustrin, Svenska kraftnät och SMHI är konsistent och ger goda resultat även för en ny generation klimatscenarier.
I 2015 års utgåva av flödesriktlinjerna har bland annat slutsatser och rekommendationer från Klimatkommittén samt relaterade utvecklingsprojekt om användningen av klimatscenarier för dimensioneringsberäkningar i ett klimat i förändring inarbetats.
2019 uppdrog Svenska kraftnät åt SMHI att undersöka om de parametrar som används för bestämning av extrema flöden, dvs. nederbörd, snötäcke och extrem vind, har förändrats över tiden sedan flödesriktlinjerna skrevs 1990. Slutsatsen var att inga förändringar av kriterierna i riktlinjerna för beräkning av dimensionerande flöden för dammanläggningar behöver göras i dagsläget.