Hoppa till huvudinnehåll

Svenska kraftnät använder kakor (cookies) för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor. Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Samordnad beredskapsplanering - vattendrag

Tillsammans med länsstyrelser, kommuner, vattenregleringsföretagen och dammägare har Svenska kraftnät tagit fram en metod för att utveckla och samordna beredskapsplaneringen för dammhaveri och höga flöden mellan berörda aktörer i kraftverksälvar.

Metoden har använts för samordnad beredskapsplanering i ett 20-tal vattendrag.

Den beskrivs i dokumentet Elforskrapport 05:38. (.pdf) Öppnas i nytt fönster

Metoden har fyra faser

1. Initiera och planera projekt

Älvgrupperna är viktiga forum för att planera och samordna utvecklingen av beredskapsplaneringen. I grupperna samarbetar intressenter inom vattendragets avrinningsområde. Svenska kraftnät har möjlighet att delta vid älvgruppsmöten och informera om metoden.

Det är dammägare som i samverkan med länsstyrelsen är drivande i denna fas. Berörda parter (dammägare, länsstyrelser och kommuner) tar lämpligen fram en grov projektplan som beskriver avsikten att utveckla samordnad beredskapsplanering för dammhaveri och höga flöden för det aktuella vattendraget.

Därefter kan en representant för dammägarna (”beställaren”) ingå avtal med Svenska kraftnät om delfinansiering för framtagande av gemensamt planeringsunderlag för älven, samt vad som ska gälla kring nyttjanderätt och förvaltning av planeringsunderlaget.

2. Utarbeta planeringsunderlag

Denna fas drivs av den beställande dammägaren med stöd av en konsult som anlitas för framtagandet av planeringsunderlaget. Fasen innehåller dessa moment:

  • Behovsanalys (vilka dammar bör omfattas, vilka områden berörs?)
  • Ta fram terrängmodell
  • Ta fram hydraulisk modell
  • Dammhaveriberäkningar
  • Generering av vattenutbredningsskikt
  • Sammanställa planeringsunderlag (GIS-viewer och tabeller)
  • Dokumentation i övrigt

Energiforskrapporten ”Beräkning av dammhaveri och översvämningskartering” (Energiforsk) (.pdf) Öppnas i nytt fönster beskriver metodik och arbetsgång.

När planeringsunderlaget är färdigt lämnar dammägaren det till länsstyrelsen, som kallar till överlämningsmöte och delger det till de berörda parterna längs vattendraget. Lämpligen uppdrar dammägaren till konsulten att leda en utbildning i samband med överlämningen.

3. Utveckla och samordna beredskapsplanerna

I denna fas använder berörda parter planeringsunderlaget för att ta fram sina beredskapsplaner. Länsstyrelsen har en viktig samordningsroll och upprättar även den regionala/älvsvisa beredskapsplanen.

Älvgrupperna är bra forum för samverkan och samordning. I arbetet med samordningen av planerna kan olika typer av övningar göras.

4. Informera allmänheten

I samverkan med dammägare och länsstyrelser informerar kommunerna allmänheten om beredskapsplaneringen.

Informationen kan bland annat beskriva vilka områden som riskerar att översvämmas till följd av dammhaveri och vart man ska bege sig om ett dammhaveri skulle inträffa.

Kommunerna längs älven bör samverka om informationens innehåll och tidpunkten för när allmänheten ska informeras. 

Vattendrag där metoden tillämpats

Svenska kraftnät har stött utvecklingen av samordnad beredskapsplanering för nedanstående vattendrag och arbetar för att de gemensamma planeringsunderlagen ska hållas aktuella och förnyas vid behov.

Karta över Sverige där både vattendrag som har samordnad beredskapsplanering och vattendrag där det inte finns samordnad beredskapsplanering, är markerade.
Vattendrag med samordnad beredskapsplanering för dammhaveri (markerat med mörkblå i kartan).