Om dammhaverier
Med dammhaveri menas att dammen inte förmår hålla tillbaka det samlade vattnet, och att det sker en okontrollerad utströmning av vatten från magasinet. Konsekvenserna av ett dammhaveri kan variera och beror främst på den uppdämda vattenvolymen, dammens höjd och längd samt förhållandena i det område som blir översvämmat eller påverkat till följd av dammhaveriet.
Om ett magasin innehåller annat än vatten kan förutom översvämning även andra typer av skador, som exempelvis allvarlig miljöpåverkan uppkomma vid dammhaveri. Vattnet kan till exempel innehålla förorenade sediment från industriverksamhet eller anrikningssand från gruvverksamhet.
Dammhaveri kostsamt för samhället
Det finns idag drygt 400 dammanläggningar i landet med dammar som vid ett haveri skulle kunna orsaka betydande konsekvenser ur ett samhällsperspektiv.
Ett dammhaveri skulle till exempel kunna medföra förlust av människoliv, skador på infrastruktur, störningar i samhällsviktiga verksamheter, förstörelse av miljö, kulturmiljö och/eller stora ekonomiska värden.
Ett dammhaveri kan förorsaka sekundära haverier
Om ett dammhaveri inträffar i en större damm i ett vattendrag kan det frisläppta vattnet följa en lång älvsträcka och förorsaka allvarliga konsekvenser. Översvämningen kan skapa en så kallad dominoeffekt, vilket betyder att det utströmmande vattnet från dammens magasin i sin tur orsakar sekundära haverier i nedströmsliggande dammar.
Ett dammhaveri i en damm med stor uppdämd volym placerad högt upp i ett vattendrag kan förorsaka mycket stora konsekvenser med många sekundärhaverier som följd och översvämningsområdet kan sträcka sig ända till havet.
Dammolyckor i Sverige
Sverige har varit förskonat från omfattande dammolyckor. Två människor har dock omkommit genom drunkning i samband med dammhaveriet vid Näckådammen i Sysslebäck 1973 och vid luckhaveriet i Stornorrfors i Umeå 1971.
Under årens lopp har ett större antal mindre dammar och även några stora dammar havererat. De högsta dammarna i landet som havererat i modern tid är
- fyllningsdammen vid Noppikoski kraftverk i Oreälven i samband med höga flöden, Dalarna år 1985
- fyllningsdammen E-F:s förlängning vid sandmagasinet i Aitik, Norrbotten år 2000
- fyllningsdammen vid Hästberga kraftverk i Helge å, Skåne år 2010.
