Hoppa till huvudinnehåll

Svenska kraftnät använder kakor (cookies) för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor. Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Anna Jäderström, chef Balansmarknad inom Svenska kraftnät
Anna Jäderström, chef för Balansmarknad inom Svenska kraftnät.

”Minuspriser kan vara en utmaning”

När det finns mer el än Sverige behöver, då kan elpriset till och med bli negativt - så kallade minuspriser. – Minuspriser kan vara en utmaning för elsystemet. Det visar att det finns ett överskott av el och el kan inte lagras utan måste förbrukas i den sekund som den produceras, säger Anna Jäderström, chef för Balansmarknad inom Svenska kraftnät.

Ungefär 5 procent av timmarna under 2023 så rådde negativa elpriser, enligt statistik från Energiföretagen. Hittills i år syns en uppåtgående trend, alltså ännu fler timmar med minuspriser.

– Minuspriser inträffar oftast på natten, då vi använder mindre el, men också soliga eftermiddagstimmar när det produceras mycket solenergi, säger Anna Jäderström.

Blir elen billigare för mig som konsument, om det råder minuspriser?

– Har du ett rörligt timpris, så är det väldigt billigt eller till och med så att du får betalt för att använda el, och du kan passa på att till exempel ladda din bil. Har du ett fast pris eller ett månadspris så påverkas du i mindre grad, men det kan fortfarande bli ett lägre pris över tid. Det beror på vilket avtal du har med din elleverantör, säger Anna Jäderström.

Är det dåligt med minuspriser?

– Minuspriser kan vara en utmaning för elsystemet. De visar att det finns ett överskott av el och el kan inte lagras utan måste förbrukas i den sekund som den produceras. Det måste med andra ord alltid vara balans mellan produktion och förbrukning av el.

Det nordiska elsystemet balanseras mot en frekvens av 50 hertz. Stabiliteten kräver att frekvensen inte avviker mer än minimalt över eller under 50 hertz. Annars kan anläggningar skadas eller strömavbrott ske. 

– Dessutom kan det bli problem om elproducenten oförutsett agerar på det låga priset och stänger av produktionen utan att meddela sin balansansvariga. Då har balansansvariga och Svenska kraftnät fel information inför driften i realtid och det kan uppstå utmaningar att balansera elsystemet.

Vad gör Svenska kraftnät när det är minuspriser?

– Svenska kraftnät har i uppdrag att balansera elsystemet i realtid. När det är minuspriser och ett överskott av energi, då är det Svenska kraftnät som reglerar ner systemet så att det blir balans igen. Det gör vi genom att aktivera bud med balansenergi på balansmarknaderna. När det är minuspriser är det ofta mindre tillgång på flexibla resurser i elsystemet och det kan vara svårare att hitta resurser att reglera.

– Det är väldigt viktigt att alla kraftslag är med och bidrar med balansenergi på de här marknaderna. Vi kan se att det historiskt inte har varit ett så stort bidrag från sol och vind, men det är en positiv trend där. Vi hoppas att den fortsätter så att alla kraftslag är med och bidrar till balansen.

Vad gör elproducenterna när det råder minuspriser?

– Elproducenten kan minska sin elproduktion, eftersom det faktiskt kostar mer att producera än vad man får betalt vid den givna tidpunkten. Detta skapar dock en obalans om aktören inte handlar sig i balans, som elproducenten behöver hantera med sin balansansvariga, eftersom denne har planerat och åtagit sig att producera en viss mängd. Producenten kan också välja att fortsätta producera, för att företaget har ett avtal som ger betalt för varje given kilowattimme, oavsett vad priset på elbörsen är.

Men elproducenter och förbrukare kan väl också tjäna pengar på att minska sin produktion eller förändra sin förbrukning?

– Ja, så fort det finns ett överskott eller ett underskott av el i systemet, så kan elproducenter och förbrukare hjälpa till att balansera systemet. Det gör de genom att, via en leverantör av stödtjänster, lämna bud på Svenska kraftnäts balansmarknader, säger Anna Jäderström.