Ökade investeringar i stamnätet och en plan för flaskhalsinkomsterna

Svenska kraftnät har lämnat sin verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan för 2026–2028 till regeringen. Den innehåller en ökning med 13 miljarder kronor jämfört med verksamhetsplanen för 2025-2027.

Några av de större investeringarna under perioden 2026–2028 är programmen Storstockholm Väst och Stockholms Ström, åtgärdspaket Norrlandskusten, Gotlandsförbindelsen och programmet NordSyd.

-Under åren 2026 till 2029 driftsätter Svenska kraftnät också tio stycken seriekompenseringsanläggningar. Dessa tillsammans höjer överföringsförmågan i Snitt 2 med 800 MW, säger Peter Wigert, finansdirektör, Svenska kraftnät.

Investeringsbehovet är inte unikt för Svenska kraftnät. De svenska regionala och lokala nätägarna har stora investeringsbehov liksom nätägare i hela Europa. Detta påverkar en begränsad leverantörsmarknad och leder till prisökningar. På Europanivå har prisnivån för stationer, transformatorer samt sjö- och markkabel ökat kraftigt under senaste året. En annan trång sektor är entreprenadmarknaden – de som projekterar och bygger nya ledningar och stationer. Vi vidtar därför en rad åtgärder för att säkra leverantörskapacitet.

-Vi paketerar våra byggprojekt i större kontrakt via ramavtal med avrop över en längre tid, så kallad strategisk partnering. Det skapar trygghet för leverantörerna att rekrytera och att ha en långsiktig kompetensförsörjning, säger Peter Wigert.

Flaskhalsinkomster åren 2025-2035

Svenska kraftnät redovisar också i verksamhetsplanen hur flaskhalsinkomsterna avses att användas på övergripande nivå fram till och med 2035. Då, vid utgången av 2035, bedömer myndigheten att flaskhalsinkomsterna är noll, även om det framtida inflödet präglas av stor osäkerhet.

Idag uppgår de ej använda flaskhalsinkomsterna till cirka 65 miljarder kronor. Fram till 2035 räknar myndigheten med ett preliminärt inflöde på ytterligare 144 miljarder kronor. Det innebär att 209 miljarder kronor kommer att användas till framför allt nätinvesteringar och reducerade tariffer, som Svenska kraftnäts nätkunder betalar.

-Hur flaskhalsinkomsterna får användas regleras av EU:s elmarknadsförordning. Sedan är det Energimarknadsinspektionen, Ei, som kontrollerar och följer upp att flaskhalsinkomsterna används på rätt sätt. Vi vill självklart att dessa medel så fort som möjligt ska komma till nytta för elförbrukarna, bland annat i form av investeringar och reducerade tariffer, säger Peter Wigert.

Lägre kostnader för nätkunder

För perioden 2025-2030 uppskattar Svenska kraftnät att i genomsnitt 40 procent av de totala kostnaderna för myndigheten finansieras med intäkter från flaskhalsinkomster. Det innebär i praktiken, enligt Peter Wigert, att myndigheten inte behöver ta ut motsvarande kostnader från nätkunderna. För perioden 2030-2035 är beräkningarna om hur mycket av kostnaderna som täcks av flaskhalsinkomster inte klara.

-När flaskhalsinkomsterna inte kan nyttjas till investeringar eller andra godkända kostnadsposter enligt regelverket förvaras de på ett räntebärande konto hos Riksgälden och ger avkastning som nyttjas samma år och minskar nättariffen med motsvarande belopp, säger Peter Wigert.

Vad är flaskhalsinkomster?

Flaskhalsinkomster uppkommer när överföringskapaciteten mellan två elområden inte räcker till för att överföra all el som efterfrågas. Då uppstår prisskillnader mellan elområdena. Mellanskillnaden tilldelas Svenska kraftnät i form av flaskhalsinkomster.

Enligt regelverket ska flaskhalsinkomsterna i första hand gå till åtgärder  som leder till att begränsningar mellan elområden byggs bort.

Verksamhetsplan: Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028 (svk.se)

Läs mer här! https://www.svk.se/om-kraftsystemet/om-elmarknaden/elomraden/om-flaskhalsinkomster/