Brist på reglerbud en växande utmaning
Elsystemet är beroende av upp- och nedreglering i realtid för att hållas i balans. I dag råder allt oftare brist på bud på reglerkraftmarknaden vilket gör det svårare att hålla elsystemet i balans på ett effektivt sätt. Nu uppmanar Svenska kraftnät balansansvariga aktörer att komma in med fler bud, framför allt på nedreglering.
Elsystemet är historiskt sett oftare i behov av nedreglering än uppreglering, både vad gäller antalet timmar och aktiverade volymer. Vi har de senaste veckorna sett allt fler timmar på dagen-före-marknaden som ”clearas” nära noll €/MWh, främst under eftermiddagstimmarna men även nattetid. Då är reglermarknaden extra känslig för extremt låga (negativa) reglerpriser (och negativa obalanspriser), eftersom ytterst lite produktion körs för dessa låga spotpriser vilket i sin tur leder till färre nedregleringsbud.
Behovet ökar i närtid
Bidragande orsaker till de låga spotpriserna är varmare och soligare väder i hela Europa med inslag av mycket vind- och solkraft. Detta leder till lägre förbrukning samt import från kontinenten och vidare flöden i Sverige från söder mot norr. På annandag påsk den 10 april 2023 ledde just dessa omständigheter till nedregleringspriser på -2 200 €/MWh i timme 14 och 15 på eftermiddagen. Då aktiverades alla tillgängliga nordiska nedregleringsbud på totalt 2,8 GW. Det var främst Sverige som bidrog till de stora obalanserna till följd av mycket lägre förbrukning och mer vind än prognostiserat inför påskhelgen, men det prissättande budet fanns utanför Sveriges gränser.
De närmaste dagarna fortsätter det varma och soliga vädret och vårfloden börjar inom kort, vilket kan leda till ett fortsatt behov av nedreglering, men framför allt mindre flexibilitet för vattenkraften som står för den största delen av buden.
Hur undviker vi extrema reglerpriser?
Den 10 april fick Svenska kraftnät in endast 600-700 MW nedregleringsbud i de mest kritiska timmarna och vi fick förlita oss på våra grannländer för att kunna balansera oss. Sverige hade vid denna tidpunkt en obalans på 2 GW och låg lätt, vilket innebär att det finns för mycket produktion i förhållande till vår förbrukning.
Vi vill därför uppmana alla balansansvariga att skicka in alla möjliga nedregleringsbud den närmsta tiden för att undvika extrema priser. Vi vill även passa på att påminna om att det lägsta tillåtna reglerpriset är -10 000 €/MWh.
Under blåsiga dagar är det viktigt att också vindkraften bidrar med nedregleringsbud. Vi såg en stor andel aktiverade vindkraftsbud den 10 april (24 %) och vi vill även betona hur viktigt det är att all vindkraftsproduktion som kan stoppas bör stoppas för att undvika extremt låga priser både på spotmarknaden men även reglermarknaden (via nedregleringsbud).
Om det saknas kommersiella nedregleringsbud för att hantera obalanser, så kan Svenska kraftnät behöva beordra ner produktion i elsystemet för att upprätthålla effektbalansen, vilket kan innebära åtgärder som inte är kostnadseffektiva eller bäst ur ett helhetsperspektiv.
Innebär bristen på bud endast extrema priser?
Balanseringen av elsystemet är en grundförutsättning för att alla slutkunder ska få en säker leverans av el. Att det allt oftare råder brist på bud på reglerkraftmarknaden innebär en försämrad driftsäkerhet. När elsystemet är i obalans och det råder brist på bud för att återställa balansen finns en risk att reserver som är till för att hantera störningar behöver aktiveras. Detta innebär att elsystemet vid dessa tillfällen är sämre rustat för en oförutsedd händelse. Tillgången på reglerbud är alltså både en fråga om att undvika extrema och oförutsedda priser på obalanser, men också en fråga om att behålla en hög leveranssäkerhet i vårt elsystem.