Hoppa till huvudinnehåll

Svenska kraftnät använder kakor (cookies) för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor. Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Driftchef Pontus de Maré vid ett konferensbord
Estland, Lettland och Litauen tog det sista steget i frigörelsen från det ryska elsystemet i helgen. Sjökabeln som förbinder Sverige med Litauen var avgörande för att hålla Baltikums elsystem stabilt under övergången, berättar driftchef Pontus de Maré.

Uppdatering: Svenska sjökabeln NordBalt stöttade när Baltikum lämnade det ryska elsystemet

Senast uppdaterad:

I lördags kapade de baltiska staterna ledningarna till det stora ryska elsystemet. Över tio års förberedelser var då till ända. Men innan de kunde koppla in sig på Kontinentaleuropas elsystem behövde de klara ett antal tester.

Uppdatering 10 februari: Gick enligt plan

– Baltstaternas anslutning till det kontinentaleuropeiska synkronområdet i helgen gick enligt plan, berättar Pontus de Maré.

Det började tidigt på lördag morgon med att först Kaliningrad och därefter Ryssland och Belarus kopplades bort. Strax efter klocka åtta svenska tid var Baltikum frånkopplat och kraftsystemet kördes då i ö-drift, ett eget synkronområde.

Efter frånkopplingen inleddes ett antal tester. Först genomfördes frekvensprover under lördagen. Under återstoden av lördagen och natten till söndagen noterades inga incidenter och frekvensen var stabil.

Kontinentaleuropa gav klartecken

Tidig söndag förmiddag påbörjades spänningstester med godkända resultat. Det europeiska synkronområdet gav sedan klartecken till att Estland, Lettland och Litauen kopplades in.

Klockan 13.05 på söndag var inkopplingen klar. Baltikum är därmed en del av det kontinentaleuropeiska synkronområdet.

Nyhetstext från 7 februari: Viktigt bidrag från Sverige

Pontus de Maré, driftchef på Svenska kraftnät, har under flera år följt och stöttat sina baltiska kollegor inför denna dag. Det viktigaste bidraget från Sverige i denna frigörelseprocess är sjökabeln NordBalt, mellan Nybro i Sverige och Klaipéda i Litauen.

NordBalts betydelse för Baltikum ökade i och med den ryska storskaliga invasionen av Ukraina i början 2022. Då slutade nämligen de baltiska staterna att handla el med Ryssland. Men man har fortsatt att vara en del av det ryska synkronområdet. Därmed har de baltiska länderna fortsatt att köpa stabiliserings- eller stödtjänster från sin stora granne i öst för att hålla frekvensen stabil till 50 Hz.

– Inom ett synkronområde är frekvensen alltid densamma och strömmen kan flyta fritt inom området. Skulle störning uppstå kan hela nätet påverkas eftersom allt är sammanlänkat, säger Pontus de Maré.

Stora synkronområden är mer stabila

Det är därför enligt honom bättre att ur ett stabilitetsperspektiv tillhöra ett stort synkronområde. Stora synkronområden som det amerikanska, ryska eller det i Kontinentaleuropa kan effektivare absorbera störningar om till exempel en produktionsanläggning eller en ledning faller bort, jämfört med ett litet synkron-område.

– Proceduren på lördag inleds med att de baltiska staterna kopplar bort sina växelströmsledningar mot det ryska synkronområdet. Det baltiska elsystemet blir då en egen elektrisk ö, och innan de kan ansluta till det europeiska behöver de göra ett antal tester för att säkerställa att systemet är tillräckligt stabilt, säger Pontus de Maré.  

Det är under mellanperioden då Baltikum inte tillhör något större synkronområde som saker inte får gå fel. Då är systemet känsligare för störningar och blir de tillräckligt stora kan systemet kollapsa. För att undvika det står den svenska kabeln NordBalt redo, och delvis Estlink 1 mellan Finland och Estland samt LitPol mellan Litauen och Polen.

– Alla dessa länkar är likströmsledningar, men NordBalt spelar en mycket viktig roll då den har funktionalitet som kallas aktiv frekvensreglering. Det innebär att den kan hjälpa till att aktivt hålla frekvensen i det baltiska synkronområdet, säger han.

Håller tummarna för en lyckad frigörelse

De baltiska staterna har själva gjort stora investeringar för att göra elsystemet stabilare. Enligt Pontus de Maré har det handlat om både investeringar i nya ledningar och i systemutrustning, bland annat synkronkompensatorer som stabiliserar elsystemet.

– Går allt som planerat kopplar man bort sig på lördag morgon, gör testerna och ansluter sig till Kontinentaleuropa tidig eftermiddag på söndagen, säger han hoppfullt.

En konsekvens av att Baltikum lämnar det ryska synkronområdet är att den ryska enklaven Kaliningrad – som ligger mellan Polen och Litauen vid Östersjön – isoleras. Det blir ett mycket litet synkronområde, som på egen hand måste klara att upprätthålla ett stabilt elsystem.

Läs mer om NordBalt