2024 ökade utbyggnadstakten av stamnätet

2024 nådde investeringar i stamnätet och IT-system rekordnivåer, eller cirka 8,4 miljarder kronor. Det är en kraftig ökning från 2023, då investeringarna uppgick till 5,2 miljarder. Under 2024 driftsattes tre ledningar respektive tio stationer. Därtill består myndighetens anläggningsportfölj för närvarande av 200 större investeringsprojekt och lika många mindre åtgärder.

– Men ska vi klara vårt uppdrag i omställningen och elektrifieringen av samhället måste vi fortsätta öka investeringstakten. 2025 siktar vi på att investera 9,8 miljarder kronor med vår nya redovisningsprincip. Utan hänsyn till den förändrade principen skulle siffran vara 11,7 miljarder, säger Lotta Medelius-Bredhe.

Flera nya investerings- och inriktningsbeslut 

Att Svenska kraftnät ökar byggtakten, och ska så göra under många år framåt, framgår tydligt av att myndighetens styrelse har tagit en lång rad investerings- och inriktningsbeslut under året. I faktarutan intill redovisas några av de större besluten.

En utmaning för Svenska kraftnät likväl för hela branschen är de långa ledtiderna för att få nya ledningar på plats. Det handlar om långa tillståndsprocesser och på senare tid även på en överhettad leverantörsmarknad med långa leveranstider. Men ett idogt arbete under flera år med att ändra arbetssätt, jobba mer parallellt, ta mer medveten risk, samarbete med andra aktörer kring till exempel tidplaner samt införda lagändringar har gett resultat. Den genomsnittliga tiden från projektstart till driftsättning av stamnätsledningar har kortats med 30 procent. 

– För att nå målet om en halverad ledtid måste vi fortsätta med vårt fördjupade samarbete med andra myndigheter och intressenter, men även arbeta aktivt för att hantera leverantörsmarknaden så att vi undviker flaskhalsar i våra kommande upphandlingar, säger Lotta Medelius-Bredhe. 

Stamnätet ett riksintresse

Svenska kraftnät har på flera sätt under lång tid arbetat för att stamnätet ska få status av riksintresse. Under året beslutade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, att peka ut befintligt stamnät och stationer samt elförbindelser mellan fastlandet och Gotland som riksintresse. 

– En stor del av vårt stamnät och våra stationer har uppnått sin tekniska livslängd, eller gör det snart. Att områdena för dessa anläggningar nu är utpekande som riksintresse innebär att stamnätet vid reinvesteringar och förnyelse får ökad vikt i händelse av motstående intressen, som kan ha tillkommit sedan anläggningen togs i drift, säger hon.

Ökat behov av stödtjänster 

Balanseringen av ett kraftsystem med ökande mängd väderberoende produktion – men även för att hantera incidenter – leder till ett ökat behov av fler aktörer på stödtjänstmarknaderna. Vid flera tillfällen har antalet tillgängliga nedregleringsbud varit mycket små, vilket ökar risken för svåra obalanser i elsystemet och ökade kostnader. Mot denna bakgrund gick Svenska kraftnät under våren ut externt med en uppmaning att elsystemet behöver fler regleringsbud och reserver. Svenska kraftnät har också kortat ledtiderna för, samt förenklat, förkvalificeringarna.

­ Resultatet blev att vi fick ett ökat deltagande, inte minst från energilager och vindkraft. Jämfört med 2023 ökade vi antalet förkvalificeringar av nya aktörer på stödtjänstmarknaderna med cirka 50 procent vilket gav en dämpning av reglerpriserna, säger hon.

Införandet av den flödesbaserade kapacitetsberäkningen för att beräkna och allokera kapacitet för handel – som infördes i slutet av oktober – handlar också delvis om att hantera en större andel väderberoende elproduktion i elsystemet. 

– Med en ökad andel förnybar energi behövs en metod som möjliggör en mer flexibel användning av nätet och ett ökat behov av elöverföring mellan landsändar och grannländer, säger Lotta Medelius-Bredhe.

Säkerhetsläget ställer ökad krav

Ryssland fullskaliga krig mot Ukraina har påtagligt påverkat säkerhetsläget. För Svenska kraftnät innebär det ökat fokus på säkerhet och beredskap, vilket syftar till att förbättra förutsättningarna inför en eventuell kris, höjd beredskap eller i värsta fall krig. Det är bland annat bakgrunden till att Svenska kraftnät har inlett ett nytt samarbete med Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Sjöfartsverket för att säkerställa en trygg och hållbar marin elinfrastruktur. 

– Härigenom stärker vi den statliga förmågan kring marina uppdrag, bland annat genom inspektion och övervakning av befintliga sjökablar samt bottenundersökningar inför nya sjökabelförbindelser, säger Lotta Medelius-Bredhe.

Civilplikten inom elförsörjningen

Den av regeringen aktiverade civilplikten inom elförsörjningen i början av 2024 innebär en viktig första förstärkning av den personella förmågan till elförsörjningen under höjd beredskap. 

– Vi ser behov av personer som ska reparera skadade elledningar och stationer samt drifttekniker för att bemanna viktiga vattenkraftsanläggningar, säger hon. 

Målet som Svenska kraftnät har satt upp är att Sverige har cirka 1000 inskrivna civilpliktiga inom elförsörjningen vid utgången av 2028. De första utbildningarna av civilpliktiga startar under 2025.