Hoppa till huvudinnehåll

Svenska kraftnät använder kakor (cookies) för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor. Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Driftchef Pontus de Maré sitter vid ett bord, i bakgrunden syns en skärm som visar en kraftledningsstolpe.
Pontus de Maré, driftchef på Svenska kraftnät.

Driftläget inför vintern är stabilt, men kan ändras snabbt

Sverige behöver även denna vinter importera el för att klara timmarna med högst förbrukning. Det finns dock goda förutsättningar att klara situationer med hög efterfrågan. Den största risken ligger i bortfall av produktion och oväntade störningar i systemet.

På vintern när det är mörkt och kallt använder vi mer el. De senaste vintrarna har Sverige behövt importera el för att klara de timmar då vi förbrukar som mest. Även i år visar prognoserna i Svenska kraftnäts rapport Kraftbalansen på den svenska elmarknaden att det svenska elsystemet har ett behov av import den kommande vintern. Får vi en normalvinter ligger importbehovet på 1 300 MW för topplasttimmen, den timme då förbrukningen är som högst. Driftchef Pontus de Maré är ändå inte oroad.

– Efter de senaste vintrarna kan vi konstatera att vi klarar en situation med importbehov. Elsystemet är stabilt. Risken är högre om vi hastigt får ändrade förutsättningar när vi har hög förbrukning, som en större störning i produktionen eller ett fel i en utlandsförbindelse, säger Pontus de Maré.

Kommande vinter är sista säsongen som Svenska kraftnät använder statisk metod som primär analysmetod (med effektbalans under topplasttimmen) för att bedöma läget inför vintern. Därefter kommer fokus ligga på den probabilistiska metoden som bättre beskriver risken för effektbrist.

God tillgänglighet i produktionen

Topplasttimmen förra vintern i Sverige inträffade den 16 januari 2024 klockan 9.00-10.00. Den timmen förbrukades 25 200 MWh/h och nettoimporten (import minus export) var 2 330 MWh/h. I år är läget bättre med något lägre importbehov enligt prognoserna. Det beror bland annat på att vindkraftsproduktionen har ökat.

– Vi har alla kärnkraftsreaktorer tillgängliga förutom Forsmark 3. Där är revisionen försenad och man planerar att leverera till nätet igen i slutet av januari, vilket försämrar förutsättningarna något, säger Pontus de Maré.

Goda grannar är viktiga 

När produktionen inte räcker till kan situationen lösas med import och flexibilitet. Flexibilitet innebär att industrier och elkunder kan minska sin användning av el när det är som kallast och högt elpris. Aktörer kan lämna flexibilitetsbud på elmarknaden.

– Tillgången på flexibilitetsbud med minskad elförbrukning har ökat. Vi bedömer att efterfrågeflexibilitet kan förbättra effektbalansen med 1 500 MW totalt. Med denna inräknad i effektbalansen för vintern får vi en marginal på 200 MW under topplasttimmen, säger Pontus de Maré.

Import förutsätter ju att det finns tillgänglig produktion hos våra grannar. Det finns alltid en risk att de har en ansträngd situation när vi har det.

Diagram som visar nettoimporten under topplasttimmen de senaste åtta vintrarna. Vintern 2022-2023 var den som högst, drygt 3000 MW. Förra vintern låg den på knappt 2500 MW.
Diagrammet visar nettoimport under topplasttimmen. Sveriges elsystem är integrerat med övriga Norden och Europa. Det innebär att vi kan handla el av varandra och hjälpas åt när det exempelvis är kallt och elförbrukningen är hög. Att vi importerar behöver inte innebära att det inte finns mer el att tillgå i Sverige. Det kan finnas produktion som inte används på grund av för hög kostnad. 

– Utgångsläget är ändå att kärnkraftverkens tillgänglighet är hyfsat god och det är goda vattennivåer i vattenkraftverkens magasin, konstaterar Pontus de Maré.

Flödesbaserad kapacitetsberäkning ger ökad överföring

Kapaciteten i elnätet, det vill säga möjligheten att distribuera elen från producenterna till användarna, ser även den god ut. I slutet av oktober infördes en ny metod för att beräkna kapacitet och den har ökat mängden el som kan överföras.

– Med flödesbaserad kapacitetsberäkning sätts kapaciteten utifrån nätets förutsättningar och marknadens efterfrågan vid samma tillfälle. Tidigare kunde vi endast göra en uppskattning av var kapaciteten ger mest nytta. Den nya metoden visar var det ger mest nytta att distribuera el. Om vi har i större behov i södra Sverige än våra grannar kommer kapacitet prioriteras hit enligt metoden, säger Pontus de Maré.

Sista vintern med effektreserv

Om marknadens resurser för att balansera systemet inte räcker till har Svenska kraftnät upphandlat en effektreserv. Vintern 2024/2025 består den av 562 MW från Karlshamnsverket som får användas under perioden 16 november till 15 mars.

– Det är sista vintern som vi enligt effektreservlagen får använda denna resurs. Svenska kraftnät har föreslagit en långsiktig lösning och att en strategisk reserv, liknande dagens effektreserv, används under en övergångsperiod, säger Pontus de Maré.

För att få upphandla en strategisk reserv krävs att Sverige kan motivera att vi har effektbrist (beräknat med probabilistisk metod) som överstiger tillförlitlighetsnormen. Beslut om strategisk reserv fattas av EU-kommissionen och det krävs ett utlåtande från den europeiska byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter.

Elanvändare avgör förbrukningen

En viktig aktör när det gäller risken för effektbrist i vinter är slutligen förbrukarna själva.

– Vi såg under vintern 2022/2023 att höga elpriser och uppmaningar om energibesparingar gav resultat – förbrukningen minskade. Allmänhetens och näringslivets medvetenhet om elkostnader och sin egen möjlighet att påverka dem är viktig att ta med. Om vi får in mer flexibilitet i elförbrukningen och i större utsträckning använder elen när det är billigare så blir elpriset inte lika högt, säger Pontus de Maré.

Om tillförlitlighetsnormen

Förenklat beskrivet anger tillförlitlighetsnormen hur många timmar per år det är samhällsekonomiskt motiverat att landets produktion och möjlig import inte tillgodoser hela den förväntade efterfrågan på el.

Regeringen har beslutat att tillförlitlighetsnormen är Sverige en (1) timme per år – med andra ord ska förbrukningsbehovet av el alltid vara tillgodosett till 99,989 procent av tiden.