Martin är en allt-i-allo inom HVDC-teknik
När Martin Pettersson pluggade elkraftsteknik var han på studiebesök på platsen där Gotlandskabeln ansluter till ön. ”Jag trodde att det var så här en vanlig anläggning såg ut. Jag förstod senare att denna anläggning är ikonisk med sin banbrytande teknik och att det här är det nördigaste du kan hålla på med”, säger han.
Och så var han fast. Idag är han teknikspecialist på enheten Kraftelektronik inom Svenska kraftnät och stöttar projekt och förvaltning i frågor som särskilt rör HVDC. Förkortningen står för High Voltage Direct Current, eller som man säger på svenska: högspänd likström.
– Jag tycker verkligen om mitt jobb; jag får gräva ner mig i svåra och obegripliga saker. Jag får ett telefonsamtal eller mejl om att det är något som är fel, jag drar dit och ser hur jag kan lösa problemet och förhoppningsvis funkar det bättre sen. Jag är lite av en alltiallo, säger Martin.
Långa sträckor med lägre förluster
Enkelt förklarat kan man säga att i en förbindelse med likström rör sig elektronerna i en riktning. I en förbindelse med växelström ändrar elektronerna riktning, de växlar mellan positiva och negativa.
Vad är det då som är så speciellt med HVDC? I kraftsystemet innebär HVDC och växelström olika för- och nackdelar.
– Med likström får du lägre kraftförluster på längre sträckor och du kan använda långa kabelförbindelser utan att behöva åtgärda fasförskjutningar med kompenseringsstationer, som du måste göra med växelström. I HVDC-förbindelser kan du styra vilket flöde du vill ha, men det kräver aktiv styrning, så vi använder växelström till största delen i kraftsystem, förklarar Martin.
Han återkommer flera gånger till komplexiteten i en HVDC-anläggning och man förstår att det är något positivt för denne teknikspecialist.
Alla vinner på samarbete
Svenska kraftnät har åtta HVDC-anläggningar, de flesta med anslutning till ett grannland. Sydvästlänkens södra del mellan Barkeryd utanför Jönköping och Hurva i Skåne är däremot en intern svensk förbindelse.
Vi följer Martin Pettersson under en arbetsdag då han befinner sig just på stationen i Hurva. Först väntar ett teamsmöte med danska Energinet och leverantören för uppgraderingen av styrsystemet för HVDC-kabeln till Danmark, Konti-Skan. Martin kopplar upp sig och fördjupar sig i ett detaljfyllt excelark som delas på skärmen.
– Vi går igenom restpunkter från projektet. Konti-Skan har ett planerat avbrott om en vecka där leverantören kan göra åtgärder och vi diskuterar vad som ska prioriteras. Jag har ett par punkter som jag verkligen vill ska vara med. De är kritiska, i och med att de begränsar driften, säger Martin.
När mötet kommer till den raden argumenterar han för sin sak och lutar sig bakåt när punkten är klar.
– Nu är jag nöjd, jag vet att det kommer bli fixat på ett sätt som vi vill. Jag är gärna med och analyserar problemen och kommer med förslag på lösning. Det är inte alltid mitt jobb, men vi vinner på att samarbeta. Det går snabbare, driften blir av med problemet och nästa gång är det jag som får hjälp av leverantören. Jag kommer även att vara på plats och övervaka arbetet under avbrottet, för säkerhets skull.
Framgångsrikt underhållsstopp
Dagen ska ägnas åt ett möte om dokumentationen för Hurva tillsammans med entreprenören. I väntan på mötet visar Martin runt på stationen som är imponerande stor. Det fräser från ledningarna ovanför våra huvuden.
– Ja, det låter mer här än på andra ställen. Vi tror det är böndernas gödsling i närområdet som gör att alger växer snabbt på utrustningen. Vi tvättade apparater vid ett underhållsavbrott för några veckor sedan.
Det största jobbet under stoppet var att byta ut trasiga submoduler i ventilhallen. Martin pekar genom fönstret in till ventilhallen där ”magin händer”, man får inte gå in under drift. Det är stor hall med apparater staplade, rör som böjer sig mellan dem och blinkande lampor – som ett rymdskepp. Här kommer likström från station Barkeryd i norra Småland in och i omriktarstationerna växlas den om till tre faser med växelström som går vidare i det skånska nätet. Effekten kan styras åt andra hållet, men det händer inte så ofta, behovet är större i söder.
– Omriktarna kan även användas för att få ut reaktiv effekt som håller spänningen i nätet stabil, säger Martin.
Ökad spänningsstabilitet är eftertraktat i södra Sverige där produktion med tunga generatorer har minskat. Martin förklarar att det är ny teknik som möjliggör att man kan styra den reaktiva effekten:
– Här kan Svenska kraftnät styra aktiv och reaktiv effekt oberoende av varandra. Det är en helt fantastiskt häftig anläggning!
