Det krävs mer än ett kraftigt utbyggt stamnät för att möta effektbehoven

Svenska kraftnät planerar för en exceptionellt kraftig utbyggnad av stamnätet under den kommande tioårsperioden. 

– Men ska vi klara omställningen och elektrifieringen i den takt som industrin planerar för räcker inte detta. Då behövs årligen ett produktionstillskott motsvarande elförbrukningen i Stockholm från nu fram till 2045 för att täcka kommande förbrukningsökning samt för att ersätta befintlig produktion som går ur tiden, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef Kraftsystem, Svenska kraftnät.

Svenska kraftnät har nu publicerat Nätutvecklingsplan 2024-2033, som redovisar både pågående anläggningsinvesteringsprojekt och aktuella behovsutredningar. Grovt räknat innebär det under kommande tioårsperioden investeringar i 1 500 kilometer nya ledningar och ett trettiotal nya stationer, förutom förnyelse av 2 500 kilometer ledningar och 100 stationer (cirka hälften av dagens stationer). Jämfört med tioårsperioden som har varit handlar det om ett flerfaldigande av utbyggnadstakten, vilket syns i diagrammet nedan.

Daniel Gustafsson konstaterar dock att det inte räcker. Inte om Sverige ska klara elektrifieringen i samhället samt ha en god leveranssäkerhet.

– Det vi ser framför oss om inte investeringarna i ny produktion skjuter fart är att norra Sverige går från att vara ett överskottsområde vad gäller el till ett underskottsområde. Och för södra Sverige som länge varit ett underskottsområde blir situationen ännu mer utmanande än idag, säger Daniel Gustafsson.

Vätgas blir viktigt i den fossilfria industrin

Nästan lika viktigt som nya investeringsbeslut i elproduktion är enligt Daniel Gustafsson var den placeras samt val av energibärare. Det han framför allt pekar på är att stora delar av den svenska basindustrin planerar att använda vätgas i sina processer när de ställer om till en fossilfri tillverkning.

– Antingen är vätgasberoende verksamhet förlagd där elproduktionen sker – vilket inte är så troligt med tanke på att placeringen av industrier inte är så flexibel – eller så tillverkas vätgasen där elproduktionen sker och transporteras i pipelines, säger han.

Enligt honom är effektbehoven hos de kommande vätgasberoende industrierna så stora att det är svårt att motivera att bygga så mycket elledningar för att överföra den energin.

– Då är vätgas en mycket effektivare energibärare. Och pipelines tar mycket mindre utrymme samt gör i allmänhet mindre intrång på miljö och natur, säger han.

Det han och Svenska kraftnät ser framför sig är alltså en utbyggd vätgasinfrastruktur i delar av Sverige, som komplement till stamnätet. Men för att inte riskera att Sverige suboptimerar en parallell energiinfrastruktur bestående både av el och vätgas är det enligt honom mycket viktigt att en sådan utbyggnad samplaneras och utformas så att det totalt sett blir samhällsekonomiskt mest effektivt.

Ökade effektbehov i hela landet

Intresset för att elektrifiera industriprocesser och verksamheten finns hos industrier i hela Sverige och Svenska kraftnät räknar med nya förfrågningar om att ansluta mycket stora förbrukningsvolymer.

För närvarande har Svenska kraftnät förbrukningsansökningar om totalt cirka 20 500 MW i hela landet, varav cirka 17 800 MW har önskat anslutningsår under perioden 2024-2033 (samma period som täcks i Nätplaneringsplanen). Detta kan sättas i relation till att den maximala effektförbrukningen under topplasttimmen (när förbrukningen var som högst) i Sverige år 2022 uppgick till knappt 24 000 MW.

Läs mer i Nätutvecklingsplanen

Läs Nätutvecklingsplan 2024–2033, som redovisar både pågående anläggningsinvesteringsprojekt och aktuella behovsutredningar i landet. Den innehåller också redovisningar med regionalt fokus – regionala planer.