Planering för ökad elanvändning
Svenska kraftnät fick 2024 i uppdrag av regeringen att redogöra för samarbetet med regionnätsföretagen och att tydliggöra var elproduktion, flexibilitetsresurser och elanvändning bör anslutas för en effektivare utbyggnad av elsystemet. I vårt rapportsvar tar vi ett långsiktigt och strategiskt grepp om nätplaneringen för att möta den ökande elanvändningen, med målet att skapa ett samhällsekonomiskt effektivt och hållbart elsystem.
Omställningen av elsystemet pågår för fullt och den syns tydligt genom de anslutningar av elproduktion, flexibilitetsresurser och elanvändning som Svenska kraftnät hanterar. Än så länge har den totala elanvändningen inte ökat markant, men Svenska kraftnät har under förra året tilldelat nästan 2 GW till ökade uttag och planerna för framtiden är väl kända.
Fram till nu har Svenska kraftnät i huvudsak utvecklat stamnätet som svar på behoven. Men för att begränsa behovet av överföring finns det anledning att synliggöra var elproduktion, flexibilitetsresurser och elanvändning bör anslutas. Då kan aktörer inom elmarknaden bättre samordna sina investeringar och bidra till en effektivare utbyggnad av elnätet.
Långsiktig planering tillsammans med branschen
Syftet med den långsiktiga planering som vi gör tillsammans med övriga aktörer i branschen är att behålla ett stabilt och kostnadseffektivt elsystem, som stödjer den pågående klimatomställningen och den ökande elektrifieringen i samhället.
Rapporten presenterar vad en samordnad planering innebär. Ett konceptuellt tillvägagångssätt, med utgångspunkt i regionala nätutvecklingsplaner, presenteras och tillämpas på två regioner. Svenska kraftnät kommer att fortsätta ta fram ytterligare långsiktiga regionala nätutvecklingsplanerna för hela Sverige, med målet att presentera ett nationellt målnät för 2045.
Principer för vår analys
När vi har tittat på var det behövs ny elproduktion, elanvändning och flexibilitetsresurser i dagens elsystem, för att minska behovet av mer elinfrastruktur, har vi utgått från fyra principer. De är formulerade utifrån att det är elproduktion som tillkommer, men går att använda även för att ny elanvändning tillkommer.
- Ny elproduktion bör lokaliseras till regioner med underskott. Det innebär att i första hand sträva efter en ökad regional balans mellan produktion och förbrukning.
- Planerbar elproduktion bör placeras nära den elanvändning som förväntas kunna vara minst flexibel, alltså som har svårast att reglera när i tid som elförbrukningen sker. Det är till exempel städer med sin befolkning och serviceföretag, eller stora industrier som inte kan vara flexibla.
- Väderberoende elproduktion bör placeras nära den elanvändning som kan vara flexibel. Då kan förbrukningen öka och minska i takt med hur vinden blåser eller solen skiner.
- Industrietableringar behöver bli mer flexibla och bättre anpassas efter tillgången till el. Det bidrar till lägre kostnader för systemet och minskar den framtida risken för effektbrist på nationell nivå.