Är magnetfält farliga?

Sedan slutet på 1970-talet har ett stort antal vetenskapliga studier undersökt hur kraftfrekventa magnetfält påverkar oss människor. Framförallt har forskningen fokuserat på

• barnleukemi
• hjärntumörer hos barn
• cancer hos vuxna
• neurodegenerativa sjukdomar (ALS och Alzheimers)
• hjärt- och kärlsjukdomar samt graviditetsutfall.

Magnetfält som är starkare än fälten från kraftledningar har konstaterats ge omedelbar påverkan på kroppen, såsom nerv- och muskelretningar. Därför finns Strålsäkerhetsmyndighetens referensvärde som skyddar allmänheten mot alla säkerställda hälsorisker. Kring Svenska kraftnäts kraftledningar är magnetfälten långt under referensvärdet 100 µT. Inom arbetslivet tillåts arbetstagare att exponeras för högre magnetfält än allmänheten, upp till 1000 µT, innan åtgärder vidtas.

För de magnetfältsnivåer som är aktuella vid kraftledningar finns inga säkerställda hälsorisker, men det finns indikationer på en ökad risk för leukemi hos barn som bor nära kraftledningar.

Det är epidemiologiska forskningsstudier (statistiska studier på människor) som har observerat en förhöjd incidens av leukemi hos barn som exponeras för magnetfält jämfört med en lågexponerad grupp. Ofta har studierna använt intervall med magnetfältsnivån 0,4 µT som undre gräns för att jämföra riskökningen.

Sambandet har varit för svagt för att ensamt kunna ligga till grund för att säkerställa ett orsakssamband. Det har inte heller gått att fastställa ett orsakssamband genom att bekräfta sambandet i experimentella studier eller identifiera en biologisk mekanism som kan förklara sambandet. Det är alltså inte säkerställt att det observerade sambandet beror på magnetfältsexponering.

Med detta som bakgrund har Världshälsoorganisationens cancerforskningsgrupp, IARC, klassat lågfrekventa magnetfält som ”möjligen cancerframkallande”. Risken att drabbas av barnleukemi är låg och därför är leukemi hos barn ovanligt. Om magnetfält bidrar till att risken ökar kan mindre än ett fall av barnleukemi per år i Sverige förklaras av magnetfält.

IARC:s klassificering av risk för cancer

• Klass 1: Cancerframkallande. Till exempel solstrålning och processat kött (som korv eller charkprodukter).
• Klass 2A: Troligen cancerframkallande. Till exempel rött kött och nattskiftsarbete.
• Klass 2B: Möjligen cancerframkallande. Till exempel lågfrekventa magnetfält från kraftledningar, radiofrekventa elektromagnetiska fält (såsom mobiltelefoni) och aloe vera.
• Klass 3: Inte möjligt att klassificera. Till exempel statiska magnetfält från likströmsledningar och elektriska fält från kraftledningar.

Varken Världshälsoorganisationen eller ansvariga svenska myndigheter såsom Strålsäkerhetsmyndigheten och Folkhälsomyndigheten lyfter att magnetfält leder till andra hälsorisker för barn eller vuxna som vistas eller bor intill kraftledningar.

Likströmsanläggningar (HVDC) ger upphov till ett statiskt magnetfält som inte kan jämföras med det växlande magnetfält som uppstår invid en växelströmsledning. Människan är anpassad till att leva i jordens magnetfält och det har inte gått att påvisa skadliga effekter av statiska magnetfält som människor normalt kommer i kontakt med.

Ansvariga myndigheter

Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd följer kontinuerligt forskningen inom området och ger varje år ut en rapport om kunskapsläget kring elektromagnetiska fält. Rådets bedömningar ligger sedan till grund för myndigheternas bedömningar, exempelvis huruvida det behövs gränsvärden eller inte.

Mer information om hälsorisker finns på Strålsäkerhetsmyndigheten, Folkhälsomyndigheten och Institutet för miljömedicins webbplatser:

Strålsäkerhetsmyndigheten: Kraftledningar

Folkhälsomyndigheten: Tillsynsvägledning om elektromagnetiska fält

Institutet för miljömedicin: Icke-joniserande strålning/elektromagnetiska fält