Kreosot i Svenska kraftnäts anläggningar
Svenska kraftnät har ett ansvar från regeringen att utveckla Sveriges transmissionsnät för el. Som myndighet har vi ett ansvar för att det görs med miljöanpassad teknik som fungerar under lång tid framöver. Svenska kraftnät arbetar aktivt för att minska miljöpåverkan i alla former. Ett av de områden vi arbetar med är att minimera användningen av kreosot och på sikt fasa ut det helt. Än så länge använder vi kreosot i undantagsfall. Här förklarar vi varför.
Vi måste bygga hållbart – ur flera perspektiv
Svenska kraftnäts kraftledningsstolpar ska stå stadigt i minst 50 år, vilket kräver att vi använder mycket hållbara material. I nya kraftledningar använder vi oftast betong när vi bygger förankringar och fundament för våra stolpar.
Ibland är det inte möjligt att bygga med betongfundament. Anledningar kan till exempel vara att markområdet är känsligt för markskador från tunga transporter med betong, eller att det inte är tekniskt möjligt att använda betong inom vissa marktyper. Hittills har fundament av kreosotimpregnerade träsliprar varit ett alternativ och undantagsvis använts i förankringar och fundament. Träsliprarna har impregnerats med kreosotolja som skyddar mot röta och skadeinsekter och ger träsliprarna lång livslängd.
Kemikalieinspektionens bedömning
Många är oroliga för att de kreosotimpregnerade träsliprarna ska påverka miljö och människor som bor i närheten av våra kraftledningar. Kemikalieinspektionen (KEMI) bedömer att miljöriskerna med kreosot främst är lokala, det vill säga i direkt anslutning till en stolpe eller ett fundament med träsliprar som är impregnerade med kreosot. KEMI har därför beslutat att kreosot får användas för samhällsviktiga funktioner som elförsörjning.
Kemikalieinspektionens webbplats.
Flertalet studier och utredningar ger oss bra beslutsunderlag
Svenska kraftnät har med flera utredningar och studier noggrant undersökt hur kreosot kan spridas till omgivningen från ett fundament med kreosotimpregnering. Undersökningarna visar att spridningen av kreosot generellt endast kan påträffas i nära anslutning till fundamentet.
På goda grunder har vi därför ansett att vår användning av fundament med kreosotimpregnering är försvarbar och kan ske utan risk för mark och grundvatten.
Uppföljning av lagkrav och genomtänkt riskhantering
Svenska kraftnät arbetar även aktivt med att följa upp att entreprenörer efterlever lagar och våra egna krav i byggskedet avseende kreosot.
Hanteringen av kreosotimpregnerat virke är en viktig arbetsmiljöfråga i byggskedet av en kraftledning. Direkt kontakt och exponering för virket kan vara hälsofarligt, vilket kräver att man arbetar riskmedvetet och att rätt skyddsutrustning används.
Svenska kraftnät minskar sin användning av kreosot
För att kunna minska användningen av kreosotimpregnerade fundament har Svenska kraftnät utvecklat nya typer av betongfundament. Sedan 2016 använder vi därför prefabricerade betongfundament för A-stolpar, som är den stolptyp som oftast används i skogsmark.
Från och med 2018 används platsgjutna fundament för B- och H-stolpar, som är vanligast i jordbruksmark. Svenska kraftnät har undersökt fundamentstyperna ur ett livscykelanalysperspektiv och kommit fram till att dessa fundamentstyper har lägst miljöpåverkan av de alternativ som finns.
Med de nya betongfundamenten kan Svenska kraftnät så långt det är möjligt använda alternativa fundamentslösningar i våra nya kraftledningar. De nya fundamentstyperna kommer att användas vid nyinvesteringar och reinvesteringar.
Det långsiktiga målet är nu att med teknisk och miljömässigt hållbar utveckling fasa ut kreosot helt.