Biologisk mångfald i våra kraftledningsgator
Kraftledningsgator har visat sig kunna ha en positiv betydelse för vissa hotade arter. Det gäller arter som egentligen hör till det gamla odlingslandskapet men som har trängts undan på senare år eftersom allt färre marker i Sverige hålls öppna genom bete och slåtter. Flera av dessa arter har funnit en ny livsmiljö i ledningsgatorna.
Skötsel av kraftledningsgator gynnar hotade arter
Tack vare de återkommande röjningar av kraftledningsgatorna som måste göras av säkerhetsskäl skapas öppna marker som påminner om gamla tiders ängs- och betesmarker.
De så kallade patrullstigarna, som används när ledningarna ska inspekteras, röjs oftare än ledningsgatan i övrigt och marken hålls därför öppen och ljus och liknar på vissa ställen ängsmark. Särskilt där det är näringsfattigt och kalkrikt trivs många ängs- och gräsmarksarter som till exempel slåtterblommor, solvändor och olika dagfjärilar. Ledningsgatorna kan också fungera som spridningskorridorer för växter, fjärilar och andra insekter.
Centrum för biologisk mångfald (CBM) vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har genomfört flera forskningsstudier inom området biologisk mångfald på uppdrag av Svenska kraftnät.
Resultat från dessa studier visar bland annat att kraftledningsgator är rika på fjärilar och att ledningsgator har positiv påverkan på fjärilsfaunan i omgivande landskap upp till tio gånger sin egen bredd.
Vägrenar och hagmarker i närheten av kraftledningsgator är mer populära bland fjärilar än hagmarker och vägrenar belägna längre bort från en kraftledningsgata. Därför har skötseln av ledningsgator betydelse för att bevara hotade fjärilar.
Rapporterna är publicerade på CBM:s webbplats.
Åtgärder för att främja biologisk mångfald
Svenska kraftnät har sedan många år tillbaka arbetat aktivt för att gynna artrika miljöer i våra kraftledningsgator. Arbetet bidrar till uppnåendet FN:s globala mål 15. Ekosystem och biologisk mångfald.
Vi har kartlagt transmissionsnätets alla ledningsgator med avseende på biologisk mångfald och fått kunskap om var särskilt artrika områden finns.
Vi har satt upp ett mål om att anpassa skötseln av cirka 1000 prioriterade områden i syfte att främja den biologiska mångfalden. Områdenas totala yta är cirka 1,6 kvadratkilometer, vilket motsvarar 230 fotbollsplaner. År 2024 ska alla dessa områden ha en anpassad skötsel.
Att anpassa skötseln innebär att vi tar fram en särskild skötselanvisning för varje artrikt område. En åtgärd för att främja biologisk mångfald är att bredda patrullstigen med några meter så att man utökar den yta som röjs ofta. En annan åtgärd är att ta bort röjningsavfallet från det artrika området för att minska kvävetillförseln och på så sätt gynna ängsarterna.
Utvecklingsprojekt
Samverkansprojekt för att utveckla värderingsmetod för biologisk mångfald
Svenska kraftnät deltar i och delfinansierar samverkansprojektet CLImB (Changing Land use Impact on Biodiversity) som handlar om att ta fram en metod för värdering av biologisk mångfald. Målet är att CLImB blir ett väl fungerande verktyg som bland annat skapar ökad förutsägbarhet i tillståndsprocesser för företag, myndigheter och andra intressenter. Det ska även underlätta i näringslivets arbete med biologisk mångfald, såsom att utvärdera och sätta nya mål för biologisk mångfald.
Projektet är unikt i sitt slag då det drivs och finansieras av elva partnerföretag med stöd från det strategiska innovationsprogrammet Swedish Mining Innovation, en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten.
Läs mer om CLImB på projektets webbplats.
Utvärdering av storskaliga skötselmetoder i kraftledningsgator
Svenska kraftnät, Södra Skogsägarna, SLU och företaget Ecogain genomförde 2019-2021 ett projekt delfinansierat av Vinnova för att sammanställa och utvärdera olika storskaliga skötselmetoder för kraftledningsgator. Metoderna ska främja biologisk mångfald utan att ge avkall på ekonomi, effektivitet, drift- och elsäkerhet.
Litteratursammanställning - biologisk mångfald i kraftledningsgator (.pdf) Öppnas i nytt fönster
I och med projektet togs även en handbok fram för förslag på skötsel av kraftledningsgator (.pdf) Öppnas i nytt fönster
Kan åtgärder i ledningsgatan gynna vilda pollinatörer?
Svenska kraftnät startade under 2018 ett projekt tillsammans med länsstyrelsen i Jönköpings län för att undersöka om vissa åtgärder i ledningsgatan kan gynna vilda pollinatörer, bland annat vildbin.
Projektet följdes upp övergripande de första åren och 2022 gjordes en mer detaljerad studie. Resultatet av studien visade att antalet arter gaddsteklar var högre på de lokaler som markberetts än i kontrollerna och det bedöms att anlagda sandblottor i kraftledningsgator har stor potential att gynna sandspecialister i kraftledningsgator.
Vilda pollinatörer i kraftledningsgator (.pdf) Öppnas i nytt fönster
Åtgärder som undersöks är att så in blommande ängsmarksarter och göra markstörningar som skapar möjligheter till bobygge för marklevande insekter.
Information om vilda pollinatörer och vilka åtgärder som kan gynna dem finns hos Naturvårdsverket.
Hänsyn till naturmiljö och biologisk mångfald vid utbyggnad och underhåll av anläggningar
Vår verksamhet kan också påverka boendemiljöer och naturmiljö på ett negativt sätt.
Mer om hur vi hanterar biologisk mångfald och naturmiljöfrågor vid utbyggnad och underhåll av våra anläggningar på sidan Dialog och miljöhänsyn på lokal nivå