På besök i kraftledningsgatan
Genom skogar, över sjöar och över kulturlandskapets åkrar marscherar transmissionsnätets kraftledningsstolpar. Vad är det egentligen du ser när du kommer till en kraftledningsgata? Här finner du svar både på den frågan och på andra frågor du kanske har om kraftledningar och kraftledningsgator.
Vi brukar prata om transmissionsnätet som elens motorvägar. Det är transmissionsnätet som transporterar elen de långa sträckorna genom Sverige, från elproducenternas kraftverk till stationerna där elbolagens regionnät och lokalnät tar över. Transmissionsnätet består av högspänningsledningar och stationer för 400 kV eller 220 kV, och det är Svenska kraftnät som ansvarar för transmissionsnätet i hela Sverige.
Kraftledningarna i siffror
Det svenska transmissionsnätet består av cirka 16 000 kilometer kraftledningar som sitter på 50 000 stolpplatser. Stolparna står beroende på spänningsnivån som standard med mellan 200 och 330 meters avstånd mellan varandra, med vissa variationer beroende på om kraftledningen exempelvis ska passera över en sjö.
Höjden på stolparna varierar med terrängen, behoven och spänningsnivån. De flesta stolparna är mellan 20 och 35 meter höga, men det finns ända upp till 100 meter höga stolpar. Det som styr är att ledningarna måste hänga tillräckligt högt över marken för att det ska vara säkert för människor och djur som passerar kraftledningen. Vid vägkorsningar och farleder till sjöss är höjden på stolpar och linorna anpassade så att trafiken säkert kan passera under.
Varje kraftledning består av tre linor som kallas faser. Ledningarna sitter oftast i par på stolparnas utsidor, med en tredje ledning i mitten. Ovanför faslinorna sitter i normalfallet två så kallade topplinor. De har bland annat som uppgift att skydda faslinorna om åskan skulle slå ner i ledningen, vilket minskar risken för åskrelaterade strömavbrott.
Mer om kraftledningsstolpar och kraftledningar: Lär dig stolparnas ABC
Säkerhet i kraftledningsgatan
Du känner säkert till att det är farligt att vara för nära spänningssatta ledningar. ”Livsfarlig ledning” står det inte utan goda skäl på skyltar på kraftledningsstolpar. Det är ju för att undvika personskador som högspänningsledningarna hänger så högt över marken. Att vandra eller jogga vid en kraftledningsgata är ofarligt – men alla aktiviteter som innebär att du (eller dina barn) kommer närmare de strömförande linorna ska till varje pris undvikas. Här är några exempel på vad du inte ska göra:
- Leka med drakar – draklinor kan leda ström.
- Fiska – håll allra minst 10 meters avstånd mellan fiskelina och spö och kraftledningen.
- Elda under kraftledningen – ledningarna kan skadas och röken kan dessutom leda ström.
- Låta dina barn leka i kraftledningsgatan. Det är ingen lekplats och ingen plats för hoppmattor, klätterställningar eller kojor.
- Placera ett jakttorn närmare än 10 meter från en kraftlednings yttre faslinor.
- Vistas nära kraftledningsstolpar när det åskar.
Mer om säkerhet vid kraftledningsgatan:
Allmänhet - elsäkerhet vid kraftledning
Broschyren Säkerhet nära elektriska ledningar hos Energiföretagen (pdf) (.pdf) Öppnas i nytt fönster
Magnetfält vid kraftledningar
Överallt där det finns el så finns det magnetfält. Det gäller både runt elektriska apparater i hemmet och vid kraftledningar. Ju större strömstyrka desto kraftigare är magnetfältet, men styrkan avtar snabbt med avståndet från källan. I kraftledningsgatan är magnetfältet alltså som kraftigast uppe vid faslinorna. På marken under linorna ligger styrkan på magnetfältet långt under vad som skulle kunna medföra hälsorisker för dig om du vistas där tillfälligt.
Något hundratal meter därifrån är magnetfältet inte mycket starkare än vad du normalt har hemma. Av försiktighetsskäl tas ändå särskild hänsyn så att kraftledningar inte placeras för nära bostäder, förskolor och skolor. Svenska kraftnät följer de rekommendationer som utfärdas av Strålsäkerhetsmyndigheten för att skydda allmänheten mot kända och eventuella hälsorisker vid längre tids exponering för magnetfält.
Flora och fauna i kraftledningsgatan
Många mil av transmissionsnätet löper genom skogsmark. För att hålla ledningarna fria från växtlighet som kan skada anläggningen har Svenska kraftnät en rutin för så kallat skogligt underhåll. I cykler om åtta år inspekteras och röjs kraftledningsgatorna. Sly och buskar i själva gatan röjs bort innan de blir för höga, och träd längs kanterna tas bort innan de når en höjd där de skulle kunna träffa en lina om de föll omkull.
Mer om skogligt underhåll:
Skogligt underhåll en förutsättning för kraftledningsnätet
Underhåll av transmissionsnätet | Svenska kraftnät
Gläntorna i skogen som skapas av kraftledningsgatan är bra för vissa hotade växter och djur. Förhållandena här påminner om dem som rådde i äldre tiders hagmarker och slåtterängar. Det gör att exempelvis vissa ängsblommor och fjärilsarter hittat en livsmiljö som passar dem under kraftledningarna. Passa gärna på att spana efter fjärilar när du kommer till en kraftledningsgata sommartid.
I vissa särskilt artrika områden anpassar Svenska kraftnät skötseln av kraftledningsgatan för att gynna den biologiska mångfalden.
Mer om Svenska kraftnäts arbete för biologisk mångfald: