Om solstormar

Solens inre är väldigt komplext. Ibland uppstår det kraftiga energiutbrott som består av partiklar och strålning. Det är det vi kallar solstormar. Solstormar som når jorden påverkar jordens magnetfält och partiklarna kan få gasmolekyler i atmosfären att lysa så att det bildas norrsken.

Solaktiviteten har en cykel på elva år, och i mitten av 2020-talet är vi på väg mot en topp. Det har märkts under vinterhalvåret, då sociala medier fyllts av bilder som allmänheten tagit av norrsken även lite längre söderut i Sverige än annars. Toppen i aktiviteten innebär högre risk för påverkan på kraftnätet.

Satelliter bevakar solfläckarna

Rent tekniskt så påverkar solstormarna kraftsystemet genom att det bildas strömmar på flera miljoner ampere uppe i jonosfären. Dessa skapar ett magnetfält som i förlängningen kan skapa risker för kraftsystemet. Därför behöver Svenska kraftnät alltid ha beredskap för att hantera effekten av solstormar.

Eftersom solstormar sammanfaller med förekomsten av solfläckar går det att prognosticera sannolikheten för en solstorm. Prognoserna är dock ofta ganska osäkra - det är svårt att prognosticera för lång tid framöver utan det handlar om några dagar eller timmar i förväg. Satelliter i jordens omloppsbana bevakar solfläckarna och solstormarna, och mäter den faktiska strålningen från solen. Svenska kraftnät abonnerar på information från satelliterna, så att vi får varningar när risken för allvarliga solstormar är stor.

Solstormarna kan ha väldigt olika intensitet. De med lägre intensitet är vanligast och hanteras rutinmässigt av vårt kontrollrum. Det händer ett par gånger per år att en ledning plötsligt kopplas bort och att störningsanalysen visar att en solstorm kan vara en trolig orsak.

Beredskap för stora solstormar

Men kommer det en varning för en extrem solstorm – en sådan som kanske bara drabbar jorden vart tionde år, eller till och med vart hundrade år – krävs det förebyggande insatser för att skydda kraftsystemet. Då behöver vi på Svenska kraftnät höja beredskapen för störningar genom att öka våra marginaler. Det gör vi genom att minska överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige.

Om vi inte gjorde det riskerade vi att stora krafttransformatorer i våra stationer vid en extrem situation skulle haverera. De skulle vara unikt svåra att reparera, vilket skulle leda till oacceptabelt långa elavbrott. Solstormen skulle också kunna drabba hela jorden ungefär samtidigt och troligen orsaka en jakt på krafttransformatorer från alla länder på samma gång.

Extremhändelsen the Carrington Event år 1859

Det experterna är rädda för är en upprepning av den extrema solstormen 1859, det vill säga innan dagens elnät kom till. Den går under namnet the Carrington Event. Telegrafsystem slutade att fungera och det började brinna i telegrafledningar. Detta i en värld som inte var tillnärmelsevis så ihopkopplad som idag. Med dagens el- och kommunikationsnät skulle skadorna bli mycket större.

Men för att ett sådant scenario ska kunna inträffa krävs inte bara att solstormen är extremt stark, utan också att jorden hamnar i direkt riktning för stormen så att den drabbar vår planet med full kraft. Det har inte hänt i modern tid.