Om elmarknaden
Sverige och Europa har avreglerade elmarknader. Det innebär att el handlas under fri konkurrens. Elnäten är ihopkopplade och elen kan flöda över nationsgränser. Syftet med konkurrensen är att de samlade resurserna ska nyttjas så effektivt som möjligt för att tillgodose efterfrågan hos elanvändarna.
Svenska kraftnät har bland annat ansvar för att lämna kapacitet i överföringssystemet till marknaden. Kapaciteten ligger sedan till grund för vad marknaden kan handla och hur mycket el som kan överföras genom systemet på ett driftsäkert sätt.
EU:s gemensamma regelverk sätter ramarna
EU-länderna har beslutat att skapa en gemensam inre marknad för el och använder det gemensamma regelverket för att åstadkomma det.
Elmarknaden och det fysiska elnätet hänger ihop
Till skillnad från andra fria marknader så måste det alltid vara balans mellan förbrukning och produktion av el för att det fysiska systemet ska fungera. Ingen balans, ingen leverans. Elmarknaden måste därför utformas efter förutsättningarna i det fysiska elnätet. Det påverkar utformningen av roller och ansvar och vilka produkter som handlas på elmarknaden.
Läs mer om roller i elsystemet
Den fysiska handeln med el sker mestadels via särskilda elbörser. Aktörerna på börserna är elproducenter, elhandelsföretag, balansansvariga och större elanvändare. Aktörerna kan också handla direkt med varandra, utanför börserna. Det kallas bilateral handel. Även nätägare behöver köpa el eftersom de ansvarar för att täcka de förluster som uppstår i nätet.
Elmarknadens olika delmarknader
Handeln med el genomförs i olika tidsintervall.
Ta del av bildens innehåll som dokument (.pdf) Öppnas i nytt fönster
Förhandsmarknad/prissäkringsmarknad
För att aktörer ska ha möjlighet att minska sin risk finns olika sätt att prissäkra sig. Detta sker på den långsiktiga marknaden, som också kallas förhandsmarknaden.
Dagen före-marknad/Spotmarknad
Den allra största andelen el handlas på en auktion dagen före leveransdygnet.
Intradagsmarknad
Aktörerna kan sedan komplettera, eller justera, sin handel närmare leveranstimmen. Det sker på den så kallade intradagsmarknaden.
Balansmarknad
För att upprätthålla balansen i det svenska elsystemet så köper Svenska kraftnät in olika typer av stödtjänster för balansering.
Balansavräkning
Efter varje drifttimme utför Svenska kraftnät en balansavräkning för att fördela kostnaderna för Svenska kraftnäts balansering på de balansansvariga aktörerna.
Lokala flexibilitetsmarknader
Det pågår även olika försök med lokala så kallade flexibilitetsmarknader. Syftet med dem är att hantera lokala kapacitetsbrister i elnäten som hindrar områden från att få sina effektbehov tillgodosedda.
Flexibilitetsmarknaderna ger aktörer nya möjligheter att bidra med flexibilitet till elnäten. Det sker genom att tillfälligt minska effektuttaget eller öka elproduktionen.
Svenska kraftnät lämnar kapacitet till marknaden
Svenska kraftnät bedömer hur stor del av kapaciteten i alla delar av överföringssystemet som kan nyttjas av marknaden för att systemet fortfarande ska vara driftsäkert. Det innebär att det ska finnas en viss marginal för oväntade händelser i nätet, och att viss produktion plötsligt ska kunna falla ifrån utan att systemet ska kollapsa. Förhållandena i systemet förändras ständigt, så den driftsäkra nivån är olika vid olika tillfällen.
Processen kallas för kapacitetsberäkning och Svenska kraftnät gör detta i sin roll som systemansvarig för överföringssystemet (TSO).
Läs mer om kapacitetsberäkning
I det europeiska regelverket finns krav på hur stor del av överföringskapaciteten som måste finnas tillgänglig för handel över elområdesgränserna, den så kallade 70%-regeln.
Enligt den så kallade 70-procentregeln, får systemansvariga för överföringssystem inte begränsa den mängd sammanlänkningskapacitet som ska göras tillgänglig för marknadsaktörer för att lösa överbelastning inom sitt eget elområde eller som ett sätt att hantera flöden som är en följd av interna transaktioner. Regeln anges i artikel 16(8) i Elmarknadsförordningen (EU) 2019/943.
Artikeln definierar en lägsta nivå för att avgöra om det legalt bindande kravet är uppfyllt. Denna nivå är satt till 70 procent av överföringskapaciteten samtidigt som driftsäkerhetsgränserna respekteras.
Med dagens kapacitetsberäkningsmetod (NTC) ska regeln tolkas enligt följande; de kapaciteter som tilldelas för handel ska möjliggöra att som minst 70 % av driftsäker kapacitet på det begränsande nätelementet ska kunna användas för handel. Detta innebär att kapaciteten som uppfyller 70-procentkravet ändras utifrån aktuell driftsituation där olika ledningar, antingen inom ett elområde eller på en elområdesgräns, kan vara begränsande.
Detta innebär att det inte finns en konstant lägsta nivå i MW för NTC kapaciteter som ska lämnas till marknadskopplingen. Det innebär också att det inte går att följa upp om kravet är uppfyllt eller inte enbart utifrån tilldelade NTC kapaciteter.
Tolkningen utgår från Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheters (ACERs) rekommendation 01/2019 om implementering av minimimarginalen tillgänglig för gränsöverskridande handel enligt artikel 16(8) i elmarknadsförordningen (MACZT rekommendationen).
Fram till och med 2025 finns möjlighet att söka undantag från 70-procentregeln enligt artikel 16(9) i Elmarknadsförordningen. Ett annat alternativ för EU länder som har svårt uppnå kravet är att utarbeta en handlingsplan enligt artikel 15 som beskriver hur miniminivån stegvis ska uppnås fram till 2025.
Mer information
För att överföringssystemet ska nyttjas på ett optimalt sätt så kan Svenska kraftnät använda metoderna mothandel och omdirigering.
Läs om mothandel och omdirigering
Elpriset beror av flera faktorer
Elpriserna påverkas bland annat av mängden el som produceras och hur stor efterfrågan är. Exempelvis så brukar en köldknäpp öka efterfrågan på el och då stiger elpriserna. Detsamma händer om utbudet på el minskar på grund av minskad produktion, till exempel om vattennivån i kraftmagasinen är lägre än normalt eller om kärnkraftverk är avstängda för underhåll.
Är vädret mildare än normalt brukar efterfrågan istället minska och elpriserna sjunker. Eftersom vi har många förbindelser till Norden och andra kringliggande länder så påverkas priset på liknande sätt av förhållandena i grannländernas system. Även förhållanden i det fysiska elnätet påverkar elpriserna genom hur mycket överföringskapacitet som är tillgänglig.
Sveriges elområden kan ha olika priser
Sverige är idag uppdelat i fyra elområden från elområde Luleå (SE1) i norr till elområde Malmö (SE4) i söder. Gränserna mellan elområdena går där nätet inte klarar av att fysiskt överföra så mycket el som marknaden efterfrågar.
Elområdena kan ha olika priser. Det som påverkar om det blir prisskillnader mellan elområdena är efterfrågan på el och kostnaden för produktion i respektive elområde samt överföringskapaciteten mellan elområdena.
Läs mer om elområden och prisskillnader
Handel över nationsgränser
Det svenska elnätet är sammankopplat med det nordiska och det europeiska elnätet. Det gör det möjligt för marknadsaktörerna att handla med köpare och säljare från hela Europa. Det krävs dock att det finns tillgänglig överföringskapacitet för att handeln ska bli av. Utbytet över nationsgränser ger en ökad försörjningstrygghet till det egna systemet.
Läs mer om Export och import av el.
Elmarknaden utvecklas och växer
I och med energiomställningen och utvecklingen av en gemensam europeisk lagstiftning ändras förutsättningarna och spelreglerna på elmarknaden. Nya behov uppstår och befintliga roller och ansvar förändras. Behovet av till exempel stödtjänster för balansering ökar kraftigt.
I takt att elmarknaden utvecklas och växer får fler aktörer och helt nya typer av verksamheter möjlighet att delta på marknaden. Svenska kraftnät arbetar löpande för att utveckla både nya produkter och nya marknader för stödtjänster.
Mer information om utvecklingen finns under Utveckling av kraftsystemet.