Ökad elöverföring med ny metod
Den 29 oktober infördes en ny metod för att beräkna hur mycket el som kan skickas genom det nordiska elnätet. Det gör att vi kan överföra mer el på ett driftsäkert sätt, vilket också påverkar elpriserna i Sverige. Metoden kallas för flödesbaserad kapacitetsberäkning och används även i andra delar av Europa som en följd av EU:s regelverk.
Svenska kraftnät bedömer att den nya metoden är en förutsättning både för en trygg och konkurrenskraftig elförsörjning, och för att möjliggöra energiomställningen.
Genom att skruva på hur vi beräknar kapaciteten använder vi elnätet mer effektivt och kan överföra mer el från producent till konsument. För att uppnå samma resultat hade vi behövt bygga ut stamnätet för 40-50 miljarder kronor, och det hade tagit uppskattningsvis tio år. Den nya metoden gör också att vi kan få ut betydligt mer av våra miljardinvesteringar i stamnätet.
Ökad elöverföring gör att elpriset jämnas ut mellan elområden. Då elpriserna i Sverige ofta är lägre än i våra grannländer så innebär det att elen ibland blir dyrare här.
Metoden påverkar elpriserna i Sverige
Det är svårt att säga hur elpriserna kommer att bli i framtiden, det skulle kräva att vi gör bedömningar om enskilda aktörers affärsstrategier.
Den nya metoden har testats och utvärderats under snart två år. Testresultaten ger en bra bild av hur priserna påverkas från timme till timme och dag till dag men går inte att använda som prognos över längre perioder. Det beror på att förutsättningarna på elmarknaden kan skilja mycket från dag till dag beroende på till exempel hur mycket det blåser och hur kallt det är.
Mer el från producent till konsument
Att kunna transportera mer el är viktigt. Idag måste en del av dem som vill öka sin elanvändning vänta tills vi hunnit bygga ut elnätet. Och vi bygger mycket! Svenska kraftnät investerar 204 miljarder kronor i nytt elnät de kommande tio åren, men det dröjer tills ledningarna är på plats. Till dess behöver vi all ökad elöverföring som går att få.
Med den nya metoden kan använda ledningarna på ett smartare sätt, så att vi kan transportera mer el från elproducenter till elkonsumenter.
Mer flexibelt och anpassningsbart system
Energiomställning gör att vi måste kunna hantera ett mer komplicerat system med de snabba och stora förändringar som kommer av elektrifiering och mer väderberoende elproduktion. Vi måste ha verktyg som är tillräckligt flexibla och anpassningsbara för att klara av det. Det får vi med flödesbaserad metod.
Metoden räknar på alla sätt som det är fysiskt möjligt att skicka el genom stamnätet så att marknaden kan handla med all el som finns tillgänglig.
Vad vi gör nu
Elmarknaden får mycket mer information om förutsättningarna för en säker elöverföring än den fått tidigare. Det är till exempel data som detaljerat beskriver hur elnätet ser ut och fungerar, och hur mycket olika delar av nätet klarar av att överföra.
Förutsättningarna i Norden samordnas till ett gemensamt underlag till elmarknaden.
Det gör att det går att
- matcha bud bättre
- hitta nya och smartare sätt att använda elnätet för att elen ska komma dit den behövs
- sätta säkerhetsmarginaler utifrån faktiska förhållanden i elnätet.
Vad vi har gjort tidigare
Svenska kraftnät bedömde hur mycket el som var säkert att överföra mellan varje elområde och över landsgränserna. Det angavs som ett fast värde i MW per gräns.
Informationen togs fram enskilt för varje land och samordnades bara för landsgränserna.
Ofta behövdes extra marginaler för att säkerställa driftsäkerheten, vilket ledde till att en del överföringskapacitet inte användes.
Flöden från lågprisområden till högprisområden
Med den nya metoden flödar elen ibland från ett område med högre elpris till ett område med lägre elpris, vilket varit ovanligt tidigare. Ett sådant flöde avlastar vissa ansträngda delar av elnätet och leder till att mer el kan överföras någon annanstans. Det ger en större samhällsekonomisk nytta för hela elmarknaden, men kan göra priser och flöden svårare att förstå.
Läs mer om så kallade icke-intuitiva flöden
Elmarknaden fortsätter utvecklas
Det är fler förändringar på gång på elmarknaden som kommer att påverka elpriserna. I början på 2025 går elmarknaden över från att handla per timme till handel var 15:e minut. Vi inför också marknader för att balansera frekvensen inom Norden. Reformerna genomförs gemensamt i Norden och Europa. Elmarknadens aktörer kommer att anpassa sig till förändringarna och ändra sina affärsstrategier och handelsmönster.
Elområden och priser
Indelning av länder i flera elområden är ett sätt att hantera fysiska begränsningar, så kallade flaskhalsar i stamnätet. Genom indelningen blir det tydligt att det finns överföringsbegränsningar för marknaden. Indelning i elområden innebär också att aktörer i olika länder behandlas lika vid hanteringen av flaskhalsar, vilket är ett krav enligt europeisk lagstiftning.
Utbud och efterfrågan sätter elpriset
Elmarknaden är avreglerad och elpriset sätts utifrån utbud och efterfrågan. På marknaden ansvarar elbörserna för att matcha bud om att köpa och sälja el så att det leder till största samhällsekonomiska nytta. Resultatet är bland annat det elpris som du som kund betalar.
Tanken med samhällsekonomisk nytta är att systemet som helhet ska tjäna på lösningen, inte att en viss grupp ska gynnas. Det har Sverige bestämt tillsammans med övriga EU-länder.
Hela EU har en gemensam elmarknad där alla konkurrerar med varandra. När vi kan överföra mer el genom Sveriges elnät ökar det handelsmöjligheterna över gränserna och även konkurrensen i hela Europa.
Att priset på el sätts baserat på utbud och efterfrågan innebär att ju mer el som efterfrågas på marknaden, desto högre blir priset. Ett högre elpris kan vara en signal till marknaden att det behövs mer elproduktion. Det fungerar dock inte alltid så exempelvis på grund av faktorer som snedvrider eller förhindrar konkurrensen.
