Svensk elexport krymper kraftigt de kommande åren
Sverige har under flera år varit en av Europas största exportörer av el. I en ny analys över utvecklingen av kraftsystemet fram till 2027 minskar överskottet från dagens 28 TWh till 6, men beroende på väderår kan Sverige 2027 till och med få en negativ elenergibalans.
Det framgår av rapporten Kortsiktig Marknadsanalys 2022, KMA 2022, som täcker femårsperioden 2023–2027.
Elanvändningen förväntas öka kraftigt under perioden, från 144 TWh till 188 TWh. Drivkrafterna bakom är framför allt elektrifiering av transportsektorn och ökning av den elintensiva industrin, i synnerhet i norra Sverige. Visserligen ökar även elproduktionen, men inte alls lika mycket. Därtill är ökningen i hög grad begränsad till utbyggnad av vindkraft på land.
– Produktionen från övriga kraftslag, inklusive havsbaserad vindkraft, förändras endast lite under perioden, säger Mattias Jonsson, enhetschef Elmarknadsanalys, Svenska kraftnät.
Effekttillräcklighet
Sveriges möjligheter att tillgodose effektbehovet vid varje tillfälle – så kallad effekttillräcklighet – försvagas under perioden. Enligt Mattias Jonsson indikerar beräkningarna att risken för effektbrist (förbrukningsfrånkoppling) ökar under analysperioden för att från och med år 2027 tydligt överstiga den av regeringen beslutade tillförlitlighetsnormen på 1 timme per år – alltså hur lång tid per år det är samhällsekonomiskt motiverat att landets produktion och möjlig import av el inte tillgodoser hela den förväntade efterfrågan på el.
– Beräkningar vi har gjort pekar på en genomsnittlig sannolikhet för effektbrist på 9,6 timmar 2027 om vi inte har tillgång till en effektreserv. Detta ska jämföras med tillförlitlighetsnormen på 1 timme per år. Med en effektreserv, motsvarande dagens storlek, minskar tiden till 5,9 timmar, säger Mattias Jonsson.
Om analyser, närmare 2027, visar på en sådan effektbrist som överstiger tillförlitlighetsnormen, kan Sverige ansöka om fortsatt och eventuell utökad effektreserv, tillägger han.
Utjämnade elpriser
Elpriserna fortsätter inledningsvis under perioden att vara höga och variera mellan elområdena, men avtar sedan som följd av lägre bränslepriser. När sedan elanvändningen i norra Sverige tar fart 2025 bidrar det dels till utjämnade prisskillnaderna i Sverige, dels till åter högre priser.
Under slutet av perioden förändras handelsflödena inom Sverige och mellan Sverige och grannländerna. De södergående flödena inom Sverige är på ungefär samma nivå fram till år 2025, för att därefter minska tydligt, framförallt 2027. Under 2027 slutar även Finland att vara nettoimportör av el från Sverige för att istället bli nettoexportör. Se kartbild.
KMA 2022 är den sjunde i ordningen. Denna gång är omvärldsläget ovanligt osäkert betonar Mattias Jonsson, vilket läsarna ska ha med sig när de läser rapporten.