Rekordstora prisskillnader mellan elområden bakom kraftigt ökade kapacitetsavgifter
Den gemensamma europeiska elmarknaden är indelad i elområden. Många elområden utgörs av hela länder, andra som Sverige är indelad i flera (i Sveriges fall fyra) elområden. Indelning i elområden är ett sätt att hantera de fysiska begränsningar som finns i transmissionsnätet, alltså hur mycket el som kan distribueras utan att äventyra driftsäkerheten.
Mellan de olika elområdena kan det uppstå prisskillnader på el. Elpriset i varje elområde bestäms av utbud och efterfrågan på elmarknaderna. När elområden har olika elpris beror det på att marknadens efterfrågan på att överföra el mellan elområdena överstiger den tillgängliga överföringskapaciteten i nätet.
Kapacitetsavgiften uppstår på grund av prisskillnader mellan elområden, enligt formeln prisskillnaden gånger volymen el är lika med kapacitetsavgift för varje timme.
Elmarknadsförordningen styr
Hur Svenska kraftnät får använda kapacitetsavgifterna bestäms av EU:s elmarknadsförordning. Enligt den får avgiften bland annat täcka investeringar, mothandel, underhåll, reparationer och energiförluster i syfte att upprätthålla överföringskapaciteten mellan elområden samt för att reducera transmissionsnätstariffen. Svenska kraftnät har sänkt effektavgiften – vilket är en del av nättarifferna – med motsvarande 30 procent i år. Det innebär en kostnadssänkning på cirka 1,6 miljarder kronor för Svenska kraftnäts nätkunder.
Bakgrunden till stigande kapacitetsavgifter
Sedan Sverige delades in i fyra elområden 2011 är det under de senaste åren som kapacitetsavgifterna har stigit kraftigt. Mattias Jonsson, enhetschef Elmarknadsanalys, Svenska kraftnät, ser två huvudförklaringar.
– Under den här perioden har investeringar i ny elproduktion – framför allt vindkraft – ökat stadigt i norra halvan av Sverige. Samtidigt har elproduktion i södra halvan lagts ner. Resultatet har blivit att alltmer el flödar från norr till söder samtidigt som tilldelade handelskapaciteter minskat på grund av nya flödesmönster, säger han.
Lite förenklat förklarar Mattias Jonsson det som att i södra Sverige har det ökade underskottet på el gjort att priserna har gått upp. Omvänt har den rikliga tillgången på el i norra Sverige gjort att priserna har kunnat hållas låga. Därmed har elprisskillnader mellan norr och söder vidgats.
Men detta i sig förklarar inte de mycket stora kapacitetsavgifterna under 2021 och nu under 2022, säger Mattias Jonsson. Det gör utvecklingen i Europa.
Under perioden januari–juni i år uppgår inflödet av kapacitetsavgifter till knappt 28 miljarder kronor (se cirkelsdiagrammet). Och prognosen för hela 2022 är cirka 65 miljarder kronor. Det är en kraftig ökning jämfört med 2021 då inflödet blev 21,5 miljarder.
– Sedan hösten 2021 har höga priser på kontinenten ökat priserna i södra Sverige, vilket ökat prisskillnaden inom landet. Huvudförklaringen till de höga elpriserna på kontinenten är stigande priser på kol, gas, olja och utsläppsrätter.
– Och i år har kapacitetsavgifter formligen exploderat. Det beror på höga prisskillnader mellan elområdena i kombination med höga flöden och elpriser.
De höga elpriserna under januari till juli 2022 förklaras huvudsakligen av de höga bränslepriserna på framför allt gas i Europa. Därtill har det nya öst-västliga flödena i det nordiska synkronområdet påverkat handelskapaciteterna till och från elområde 3 som påverkat prisskillnaden mellan flera olika områden.
Inflödet av kapacitetsavgifter fördelat per snitt (i miljoner kronor) jan–juni* 2022
*Korrigerad period (tidigare angavs januari–juli 2022, korrekt period är januari–juni 2022). Uppdaterad 2022-08-23.