Om olika energikällor
Vi har många olika kraftslag i det svenska elsystemet. Sol, vind, vatten, kärnkraft och värmekraft ger oss en mix av energikällor som är viktiga för att reglera balansen mellan produktion och förbrukning.
Målet är helt fossilfri elproduktion
Historiskt sett har basen för det svenska elsystemet varit vattenkraft och kärnkraft. Det är planerbara källor och de har stått för över 90 procent av Sveriges elförsörjning. Vattenkraftens bidrag har varit relativt konstant sedan 1990-talet, medan flera kärnreaktorer lagts ner på 2000-talet.
År 2022 stod fossila bränslen för endast 1,3 procent av den svenska energimixen för elproduktion, visar statistik från Energimyndigheten. Det är i särklass lägst i hela EU enligt Europeiska rådet.
Sveriges energipolitiska mål är 100 procent fossilfri elproduktion år 2040, tillsammans med en inriktning att främja utbyggnaden av kärnkraft.
Förändrade förutsättningar för balansering
Den ökande andelen storskalig produktion av väderberoende förnybar sol-och vindenergi leder till nya utmaningar att hantera för Svenska kraftnät. Eftersom dessa energikällor inte är planerbara förändras förutsättningarna för balanseringen, spännings- och frekvensregleringen. Det gör systemet mer störningskänsligt.
Mer om balansering av kraftsystemet
De vanligaste kraftslagen
Vattenkraft
Vattenkraft står för nära hälften av den svenska elproduktionen och är en förnybar energikälla. En av vattenkraftens fördelar är att vattenflödena kan regleras utifrån elbehovet vid en viss tidpunkt. Vi kallar det för att vattenkraften är planerbar. Vattenkraft utvinns framförallt ur de utbyggda älvarna i norra Sverige.
Kärnkraft
El från kärnkraft står för cirka en tredjedel av den svenska elproduktionen och produceras med uran som bränsle. Kärnkraftsproduktionen är planerbar och bidrar med stabiliserande egenskaper i kraftsystemet. Utvecklingen internationellt går mot småskaliga reaktorer (SMR) som anses mer flexibla, och som kan vara tillgängliga på ett stort antal platser och tillverkas i större serier än konventionella kärnkraftverk.
Vindkraft
Att utnyttja vind för elproduktion har förekommit länge men höjden på vindkraftverkens torn och längden på rotorbladen är numera hundratals meter. Vindkraften är förnybar men väderberoende. Vindkraften kan vara landbaserad eller havsbaserad.
Värmekraft
Värmekraft är kraftproduktion där man värmer upp ånga som kan generera både värme och el. Som bränsle används bland annat biobränslen, sopor eller fossila bränslen. Av klimathänsyn fasas fossila bränslen ut till förmån för biobränslen som exempelvis restprodukter från skogen. Många anläggningar har av skattemässiga skäl slutat producera el och producerar nu enbart värme.
Solkraft
Att utvinna energi från solen i storskaliga parker har stor potential. Intresset ökar i och med att teknikutvecklingen går framåt och att kostnaderna sjunker. Fördelen är att solenergin är förnybar. Nackdelen är att solenergin är väder- och säsongsberoende, det vill säga ger full effekt på dagtid på sommaren men har sämre verkan på vintern då elbehovet är som störst.
Svenska kraftnäts roll
Svenska kraftnäts roll är att transportera elen från de större produktionsanläggningarna i landet ut i stamnätet. Via regionalnäten och lokalnäten landar sedan elen hos konsumenten. Det är även Svenska kraftnäts uppgift att balansera och säkerställa kraftsystemets driftsäkerhet.
Mer om principerna för driftsäkerhet
