Till huvudinnehållet

 

Frågor om solstormar

Nedan finner du svar på vanliga frågor om så kallade solstormar.

Ladda gärna också ner vår rapport "Skydd mot geomagnetiska stormar".

  • A. Vad är en solstorm?

    Solen slungar ständigt ut materia åt alla håll. En så kallad solstorm uppstår när aktiviteten på solen blir särskilt kraftig och utslungade partiklar bildar elektromagnetiska fält som kastas ut i hög hastighet.

    De allra flesta av dessa så kallade koronamassutkastningar träffar inte jorden utan försvinner ut i universum. Koronamassutkastningar är stora plasmamoln med fria elektroner som kastas ut från solens korona (solens yttersta hölje) och som når jorden två till fyra dygn senare.

    Det är främst koronamassutkastningar som kan orsaka problem för elkraftsystem på jorden.

  • B. Hur kan en solstorm påverka oss på jorden?

    Det är koronamassutkastningarna som kan orsaka störst påverkan. Vid riktigt stora utbrott kan elektriska strömmar från plasmamolnets fria elektroner bli så stora att de orsakar geomagnetiska stormar, dvs störningar i jordens eget magnetfält. Vid sällsynta tillfällen kan det leda till följdeffekter som störningar i radiokommunikationer eller strömavbrott. Men hur mycket beror på i vilken riktning och i vilken hastighet plasmamolnets elektroner rör sig men också tid på dygnet, ifall Sverige har dag eller natt (är vänd mot eller från solen). Det är alltså många faktorer som måste samverka för att vi på jorden överhuvudtaget ska märka av aktiviteterna på solen.

  • C. Kan vi människor påverkas av sådana störningar?

    Ungefär vart tionde år märks solens aktivitet i den svenska elförsörjningen. Ytterst få gånger har strömavbrott uppstått. Dessa har också varit små till omfattningen, till exempel stadsdel eller mindre ort. Men om stora utbrott leder till strömavbrott eller störningar i radiokommunikationer påverkas vi förstås av de besvär som då uppstår.

  • D. Hur ofta uppkommer solstormar?

    Forskare har beräknat att solfläcksaktiviteterna har en cykel på ungefär elva år. Statistiken visar att geomagnetiska störningar inträffar lite mer frekvent något år efter ett maximum i solfläckscykeln, men att det förekommer solaktivitet även under minimumperioden. Slutsatsen är att det finns större risk för stor aktivitet något år efter solfläcksmaximum, men att solstormar egentligen kan uppstå när som helst. Historiskt har större solstormar inträffat 1 – 4 gånger per decennium. 

  • E. När kommer nästa stora solstorm?

    Det finns forskare som ger prognosen att nästa topp i antalet solfläckar kommer någon gång 2012-2014. Men stora solstormar kan uppstå när som helst, även om statistiken visar att de kommer tätare något år efter maximum i solfläckscykeln.

  • F. Kan nästa stora solstorm vara farlig?

    Det förutspås att nästa solfläcksmaximum, sett ur ett historiskt perspektiv, blir förhållandevis måttligt. Forskare, kraftbolag och myndigheter är väl informerade och förberedda på de utbrott som faktiskt sker då och då. Strömavbrott kan inträffa, men sannolikheten för att solstormar kan orsaka några större skador är ytterst liten.

  • G. Har Sverige drabbats av solstormar någon gång?

    Det senaste kända stora solutbrottet som drabbade Sveriges elförsörjning inträffade 2003 och orsakade en knapp timmes strömavbrott för ett antal abonnenter i Malmö. Men solstormar är inget stort problem, moderna anläggningar är inte speciellt känsliga för den här typen av påkänningar.

  • H. Kan man förbereda sig för en solstorm?

    Forskare, elkraftbranschen och myndigheter har idag mycket avancerade internationella varningssystem och beräkningsmodeller för eventuella solhändelser. Elkraftbranschen kan få ett dygns förvarning som ger möjlighet att förbereda sig ifall en större solstorm är på väg.

  • I. Vilken beredskap har Svenska Kraftnät för solstormar?

    Svenska Kraftnät och samtliga elbolag arbetar ständigt med att förbättra driftsäkerheten. Vi samarbetar också med andra aktörer som ständigt övervakar solens aktiviteter, så beredskapen är god. Vi får ett dygn i förväg prognoser på ungefärliga tidpunkter och förmodad omfattning av förväntade solstormar.

    Kraftsystemkomponenter, till exempel ledningar och transformatorer, är utrustade med flera olika skyddssystem. Elektriska strömmar som uppstår i jordskorpan vid solstormar kan få dessa skyddssystem att ingripa vilket riskerar att orsaka strömavbrott. Risken att till exempel transformatorer skulle gå sönder utan att skyddssystemen ingriper är låg.

    Man ska emellertid ha i åtanke att sannolikheten för allvarliga solhändelser är ytterst liten. En kraftig höststorm orsakar betydligt mer problem för elförsörjningen än vad alla solstormar de senaste 60 åren orsakat den svenska elförsörjningen.

  • J. Kan man se en solstorm från jorden?

    Det vi kallar polarsken (norrsken och sydsken) är spår efter solstormar och uppstår när solen slungar ut små partiklar som sedan träffar jordens magnetfält nära polerna. När partiklarna dras in i jordens atmosfär krockar de med atomer och molekyler som finns där och bildar ett sken. Vid normala förhållanden kan man bara se norrsken i norra delen av landet. Vid kraftigare solstormar kan norrsken beskådas även i södra Sverige.

    Själva solstormen är emellertid för avlägsen för att kunna ses från jorden. Men på ESA:s (European Space Agency) webbplats (länk öppnas i nytt fönster) finns en animering där solsatelliten Proba-2 lyckades fånga en pågående solstorm i april 2010.

divider Sidansvarig: Registrator Senast granskad: 2012-04-13