English | Webbkarta | Om kakor/cookies | Om webbplatsen

Sök

Sub navigation

 

Ordlista

1. Visa:
2. A
3. B
4. C
5. D
6. E
7. F
8. G
9. H
10. I
11. J
12. K
13. L
14. M
15. N
16. O
17. P
18. Q
19. R
20. S
21. T
22. U
23. V
24. W
25. X
26. Y
27. Z
28. Å
29. Ä
30. Ö

• Saknad serie hos Svenska Kraftnät

  Timvärdesserie som saknas i avräkningssystemets databas.

  Serien kan ha fastnat i applikationskontrollen på grund av att värden saknas i serien, fel tecken, fel i serie-ID etc.

  Se också: Spärrlager i avräkningssystemet, Applikationskvittens
  

• Samfakturering

  Antingen nätägaren eller elleverantören fakturerar elanvändaren för bådas räkning.

  Se också: Nätägare, Elleverantör
  

• Samlingsfaktura

  En faktura som redovisar hur mycket elanvändaren ska betala till nätägaren respektive elleverantör.

  Se också: Nätägare, Elleverantör
  

• Schablonavräkning

  Schablonavräkning delas upp i preliminär och slutlig schablonavräkning. För balansansvariga utförs den preliminära schablonavräkningen i balansavräkningen.

  Se också Slutavräkning av schablonleverans
  

• Schablonavräkningspris

  Schablonavräkningspriset är kvarkraften som prissätts efter elspotpriset i prisområde Sverige, volymvägt per höglast- och låglastperiod för varje snittområde.

• Schablonberäkning

  All förbrukning som inte mäts och rapporteras per timme utan i stället beräknas.

• Schablonberäkningsområde

  Ett nätområde (nätkoncession för område) där det finns elanvändare som ska schablonavräknas. Det avgränsas av timvis mätning gentemot andra sådana nätområden eller regionnät.

  Se också: ID för schablonberäkningsområde.

  Ett regionnät (nätkoncession för linje) får ingå i ett schablonberäkningsområde endast om det används för att fördela el inom ett lokalnät.

• Sekundär balansreglering

  Sekundärreglering som utförs på uppdrag av SvK Balanstjänst enligt bilaga 5 i balansavtalet. Härmed kan balansen i det nationella elsystemet grovt ställas in för att åstadkomma reglerutrymme för primärrreglering.

  Sekundär balansreglering används alltså när primärregleringen inte räcker till.

  Balanstjänsten avropar effekt under drifttimmen mot balansansvariga som deltar i balansregleringen.

  Avropen sker i prisordning efter de bud som givits för sekundär balansreglering.

  Prissättningen för avropad kraft bestäms av dyraste respektive billigaste antagna budet (Nedregleringspris , Uppregleringspris).

  Sekundär balansreglering ger upphov till avropad reglerkraft i balansavräkningen. Kallas i dagligt tal sekundärreglering, vilket egentligen är ett mera allmänt begrepp.

  Se även: Balansreglering, Primärreglering, Sekundärreglering, Avropad reglerkraft, Nedregleringspris, Uppregleringspris

• Sekundärreglering

  Manuell upp- eller nedreglering som kan aktiveras för en aktörs egna behov eller på uppdrag av Balanstjänsten .

  Se även: Aktör, Sekundär balansreglering.
  

• Serie-ID

  Kod för rapporterad tidsserie.

  Definieras i strukturrapporten från Svenska Kraftnät.
  

• Självbetjäningsavtal

  Avtal om köp/försäljning av faktiskt uppmätt förbrukning. Kallas även take and pay-avtal.

• Slutavräkning av schablonleverans

  Beräkningen av kvarkraft samt en ekonomisk uppgörelse grundad på kvarkraften. Slutavräkning görs mellan Svenska Kraftnät och balansansvariga respektive mellan balansansvariga och elleverantörer.

• Slutkund

  Annat ord för Elanvändare

• Slutlig rapportering enligt nätmyndighetens föreskrifter

  Den rapportering av rättade mätvärden som avser ett leveransdygn och som ska vara angänsande nät tillhanda senast 4:e vardagen efter mätdygnet och övriga rapportmottagare senast den 5:e vardagen efter mätdygnet.

• Slutliga andelstal

  Den andel av en förbrukningsprofil som beräknas per leveransmånad c:a 13 månader efter leveransmånden. De slutliga andelstalen baseras på

  • de elanvändar/leverantörsrelationer som gäller den aktuella leveransmånaden
  • schablonberäknad månadsförbrukning för den aktuella leveransmånaden hos elanvändaren som ska schablonavräknas.

  Varje elanvändares månadsförbrukning baseras på periodisering av förbrukning som mätts i uttagspunkten för elanvändaren som ska schablonavräknas.
  

• Snabb aktiv störningsreserv

  Aktiv störningsreserv som kan regleras inom 15 minuter och som är till för att återställa förbrukad momentan aktiv störningsreserv.

  Se även: Aktiv störningsreserv
  

• Snabb aktiv störningsreserv

  Aktiv störningsreserv som kan regleras inom 15 minuter och som är till för att återställa förbrukad momentan aktiv störningsreserv.

  Se även: Aktiv störningsreserv

• Snitt

  Trånga sektorer i elnätet där ledningskapaciteten ibland inte räcker till och på så sätt begränsar den effekt som kan överföras.

  Se även: Snittområde och Motköp

• Snittområde

  Fyra geografiska områden som avgränsas av de vanligaste snitten i stamnätet enligt följande:

  • Område 1 - Området norr om det snitt som skär genom elnätet i öst-västlig riktning söder om kraftstationen Vargfors och i övrigt strax norr om Skellefteälven (Snitt 11)
  • Område 2 - Området mellan Snitt 11 och det snitt (Snitt 2) som skär genom elnätet i öst-västlig riktning vid 61° nordlig latitud (i höjd med Mora)
  • Område 3 - Området mellan Snitt 2 och det snitt (Snitt 4) som skär genom elnätet i öst-västlig riktning vid 57° nordlig latitud (i höjd med Värnamo).
  • Område 4 - Området söder om Snitt 4.

• Specialreglering

  Upp- och nedregleringsom Svenska Kraftnät beställer via Balanstjänsten men som har annat drifttekniskt syfte än att återställa balansen mellan tillförsel och förbrukning i kraftsystemet.

  Ett exempel på specialreglering är motköp.

• Spotmarknad

  Se begreppet: Elspotmarknad
  

• Spotpris

  Aktuellt pris för timhandel på Nord Pools Spotmarknad. I Spotmarknaden noteras ett pris som gäller för hela Sverige.

• Spärrlager i avräkningssystemet

  Mätvärden som har felaktigt tecken, fel skalfaktor etc hamnar i ett spärrlager i avräkningssystemet och går därför inte vidare till avräkningen.

  Se också: Avräkning, Applikationskvittens
  

• Stamnät

  Det landsomfattande nät som har de högsta nominella spänningarna och som knyter ihop produktionsanläggningar , regionnäten och näten i grannländerna.

  Stamnätet omfattar kraftledningar för 400 och 220 kV, ställverk, transformatorstationer mm.

  Stamnätet ägs av staten och förvaltas av Svenska Kraftnät.

  Se också: Nätkoncession
  

• Strukturanmälan

  Förteckning över förändrade uppgifter i informationsstrukturen mellan två företag. T.ex. för att ge nätägaren uppgifter om vilka nya balansansvariga som tillkommit, vilka nya elleverantörer som en balansansvarig har fått etc.

• Strukturkvittens

  Kvittensen visar vilka förändringar som registrerats hos den som tar emot en strukturanmälan. Den fungerar som ett kvitto på att ändringen är mottagen och införd. Ett godkännande av de införda ändringarna visar att parterna är överens om strukturen.

• Strukturrapport

  Sammanställning av information som gäller informationsstrukturen mellan två företag. Exempelvis nätägarens förteckning över vilka elleverantörer som den balansansvarige har åtagit sig balansansvar för. Den strukturrapport som Svenska Kraftnät sänder till nätägaren och den balansansvarige består förutom av en sammanställning även av en strukturkvittens med de förändringar som rapporterats in.

• Strukturrapport för balansansvarig

  Information som ligger till grund för balansavräkningen för respektive balansansvarig.

  Se också: Balansavräkning
  

• Strukturrapport för nätområde

  Information som ligger till grund för balansavräkningen för respektive nätområde.

  Se också: Balansavräkning, Nätområde.

• SvK-ID

  Kod för balansansvariga, elleverantörer och nätområden som används för att registrera uppgifter i Svenska Kraftnäts avräkningssystem.

  Koden består av en bokstavskombination med 3 tecken. Definieras i strukturrapport från Svenska Kraftnät.

  Se också: Aktör, Nätområde.
  

• Synkron tid

  Den tid som en klocka driven av nätets frekvens visar.

• Synkront elsystem

  Elsystem vars delsystem är ihopkopplade med växelströmsförbindelse och som därmed har en gemensam frekvens .

  Det nordiska systemet, som består av Norge, Sverige, Finland och Själland, är ett sådant system.

  Se även: Elsystem
  

• Systemansvarig

  Ansvarig för driftsäkerhet och balanshållning i det nationella systemet. Svenska Kraftnät har denna roll i Sverige.

Sidansvarig: Irene Klee Senast granskad: 2008-06-02