Luftledning i stamnätet - så går det till

Stamnätet är elnätets motorvägar. Nästan hela stamnätet är byggt med luftledningar. Det är både driftsäkert och kostnadseffektivt för kraftledningar som drivs med höga spänningar över långa avstånd.

Noggranna förberedelser krävs

I dag går det betydligt fortare än förr att bygga en kraftledning. Men planering och byggande tar flera år. Själva byggandet sköts av entreprenörer.

Mycket förberedelsearbete krävs för att komma fram till den optimala sträckningen för ledningen. Man utreder, projekterar, tar fram miljökonsekvensbeskrivning och ansöker om tillstånd. Och så samråder man med bland annat myndigheter och fastighetsägare. Innan bygget kan komma igång måste rätten till marken säkras.

Man ser även till att ledningsgatan är tillräckligt bred för att inga träd ska kunna falla och skada ledningen.

Stolparna monteras och linorna dras ut

Stolparna monteras på plats eller i sektioner på central plats och transporteras sedan ut. För att inte stolparna ska vara strömförande monteras isolatorkedjor i stolparna.

Med hjälp av en pilotlina dras faslinorna ut. Det görs med hjälp av en maskin i varje ände. En som drar och en som bromsar. För att hålla linorna isär monteras distansstänger. Då används en montagevagn. Linorna dras i sektioner om cirka fem kilometer. Linorna skarvas genom att de sprängs ihop. Man passar på att installera optofiber för telekommunikation.

I en transformatorstation kopplas ledningarna ihop med andra ledningar, till exempel regionnäten, nivån under stamnätet.

Utbyggnaderna fortsätter

Idag finns cirka 1500 mil luftledning i stamnätet och utbyggnaderna fortsätter för att möta behoven av ett driftsäkert, miljöanpassat och flexibelt stamnät med hög kapacitet.

Markkabel i stamnätet - så går det till 

Idag består stamnätet till nästan 100 procent av luftledningar. Det är endast i undantagsfall som man bygger markkabel. Den här filmen visar hur det går till.

En lång process

Det tar flera år att planera och bygga en kraftledning. Det är en lång process som utöver själva byggtiden även omfattar utredning, projektering, miljökonsekvensbeskrivning, tillståndsansökningar och samråd med berörda fastighetsägare.

Kablarna läggs ut och skarvas

Bredden på ett arbetsområde är mellan 10 och 15 meter och kabeldiket varierar mellan 2,5 och 5 meter. Kabeln transporteras till arbetsområdet med hjälp av trailers. Innan kablarna läggs ut fylls kabeldiket med sand. Sedan drar man ut kablarna på rullar. Normalt krävs sex kablar i en stamnätsförbindelse.

När utläggningen är klar måsta kablarna skarvas. Det är ett komplicerat hantverk som kräver sprecialutbildad personal.

Kabeldiket fylls igen

Till sist fyller man igen diket med lämpliga återfyllnadsmassor. Cirka 30 centimeter under markytan, eller djupare för åkermark, läggs ett varningsnät som ska förebygga grävskador.

Det mesta av vegetationen kommer tillbaka men ledningsgatan blir synlig i terrängen. Kablarna måsta alltid vara åtkomliga. Större träd och buskar röjs. Inga byggnader tillåts i ledningsgatan, men det går bra att bedriva jordbruk på marken.