Arbetet har bedrivits med utgångspunkt från de uppdrag som gavs i regleringsbrevet för 2008 till Svenska Kraftnät, att hantera i samverkan med kraftindustrin, gruvindustrin och SMHI. Uppdragen består av nedanstående punkter. Svenska Kraftnät ska:

• i samarbete med kraftbranschen analysera hur förändrade tillrinningsförhållanden på grund av klimatförändringar och drift av vattenkraftsystem kan påverka dammsäkerheten samt risken för översvämningar
• utveckla metoder för kartläggning av sårbarheten hos dammar av flödesdimensioneringsklass I och II med avseende på klimatförändringar, samt genomföra en sådan kartläggning
• i samarbete med SMHI utveckla metoder för samt beräkna flöden av betydelse för dammar av flödesdimensioneringsklass I och II i ett förändrat klimat
• i samarbete med gruvindustrin genomföra en analys av gruvdammars säkerhet med avseende på långsiktiga klimatförändringar.

En samlad redovisning av Kommitténs uppdrag ges i rapporten ”Dammsäkerhet och klimatförändringar. Slutrapport från kommittén för dimensionerande flöden för dammanläggningar i ett klimatförändringsperspektiv. December 2011.”

Sammanfattning

Förändringar i höga flöden är den dominerande klimatfaktorn när det gäller påverkan på dammsäkerheten. För att kunna beakta klimatförändring vid beräkning av dimensione­rande flöden för dammar har en metodik som inkluderar klimatscenarier utvecklats och prövats. Metodiken har använts för beräkning av framtida 100-årsflöden, för hela Sverige, samt framtida dimensio­nerande klass I-flöden för ett tiotal anläggningar.

För 100-årsflöden, mot slutet av seklet, är den samlade bilden att det går en markant gräns genom Sverige ungefär längs en linje från Karlstad till Mälardalen. Söder därom visar de beräknade 100-årsflödena en ökande tendens för stora delar av Sydsverige. Norrut visar beräkningarna på minskade 100-årsflöden förutom i nordvästligaste delen av Norrland där en ökning är tydlig. Vad gäller de mest extrema klass I-flödena är det svårt att generalisera klimateffekten. Valet av klimatscenarier har stor påverkan på resultatet och även anläggningsspecifika faktorer spelar in. Med dessa förbehåll konstateras att beräkningarna i flertalet fall uppvisar generella tendenser till minskande extrema flöden, i första hand beroende på att det dimensionerande snötäcket minskar. För några av de studerade dammarna visar beräkningarna dock på ökande dimensio­nerande flöde. Ett varmare klimat medför dessutom troligen att frekvensen av kortvariga och intensiva skyfall ökar, vilket medför att lokala översvämningar kan bli vanligare.

Kommittén har kartlagt sårbarheten för höga flöden för drygt 350 av kraftindustrins dammanläggningar i flödesdimensioneringsklass I och II. Kartläggningen visar att det finns ett kvarstående åtgärdsbehov avseende dagens dimen­sio­nerande flöde för ca en fjärdedel av de kartlagda anläggningarna i flödes­dimen­­sio­­nerings­­klass I. För vissa av anläggningarna kommer en klimatförändring troligen att medföra ökade extrema flöden som ställer ytterligare krav på anpassning. I dagsläget bedöms ca en tredjedel av de kartlagda anläggningarna i flödesdimensione­rings­­klass I ha goda marginaler för ökade extrema flöden. Studien visar vidare att de kartlagda anläggningarna i flödesdimen­sioneringsklass II med några få undantag klarar dagens 100-årsflöde utan överströmning. Kommittén noterar dock att det finns ett mörkertal då underlag om dammar saknats helt eller delvis i flera län. Detta gäller i stor utsträckning för södra Sverige där klimatberäkningarna pekar mot ökade 100-årsflöden.

Motsvarande genomgång av gruvindustrins dammanläggningar, varav 20 gruvdammar, visar att vissa dammar behöver uppgraderas för att möta dagens kriterier för dimensio­ne­rande flöden, även om det stora flertalet gruvdammar har goda marginaler för att hantera ökande flöden. Under driftperioden ger vidare regelbundna om- och tillbygg­nader goda förutsättningar för successiv anpassning av gruvdammar och utskov. Efter nedläggning beror riskerna med avseende på klimatförändringar på vilken lösning för efterbehandling som valts. Planerna för efterbehandling måste visa hur man långsiktigt avser att hantera dessa risker.

I 2007 års nyutgåva av Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för damm-anläggningar ges översiktliga rekommendationer med avseende på klimatfrågan.  Med utgångspunkt från dessa har Kommittén utarbetat en vägledning till dammägarna för utförande av framtida dimensioneringsberäkningar för dammar i ett klimat i förändring. Vidare lämnas rekommendationer till riktlinjernas huvudmän avseende vad som bör ingå i en nationell strategi för hantering av klimatförändring i dammsäkerhetsarbetet.